NOTISA  Sweden

» Kalender
 
» Nationaldagar och temadagar

   Aktuella artiklar:
 
» Midsommarens magi
 
» Plikten och den goda viljan - om den gamla folkskolan
 
» När doktorn sällan kunde komma - om husapoteket förr


NU FLYGER VI
Från hjältedröm till vardagsflyg

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Drömmen att flyga har alltid funnits hos människan. Men det var först under 1900-talets första decennier som drömmen kunde uppfyllas för det stora flertalet. Tidigare hade flygandet varit reserverat för de våghalsiga entusiaster som satsade allt och litet till för att förverkliga sina flygambitioner.

Det fanns huvudsakligen två övertygelser bland entusiasterna. Nämligen de som trodde att flygfarkoster som var lättare än luft t.ex. luftballonger och zeppelinare var luftfartens framtid och de som hävdade att motordrivna flygmaskiner som var tyngre än luft hade den största potentialen. Med facit i hand vet vi vilken inriktning som blev mest framgångsrik.

Flygets pionjärer var en osannolik blandning av våghalsar och målmedvetna entreprenörer. Den tyske flygaren Otto Lilienthal som var känd för sina noggranna beräkningar och kontrollerade försök med sitt glidflygplan blev också legendarisk för sitt förhållningssätt till sin passion.

Den 9 augusti år 1896 havererade Lilienthals glidflygplan varvid han bröt ryggraden. Dagen därpå dog han av sina skador. Enligt en samtida anekdot var Otto Lilienthals sista ord "Kleine Opfer müssen gebracht werden!" fritt översatt ("Litet måste man offra!") Lilienthal hann inte fullfölja sina idéer om att utveckla ett flygplan med en kolvmotordriven propeller.

De amerikanska bröderna Wright hämtade åtskilligt med inspiration och erfarenheter från Lilienthals försök och beräkningar. Men de satsade på två propellrar och förbränningsmotor. År 1903 lyckades de genomföra den första flygningen med sin motordrivna flygmaskin.

I vykortens värld flög man högt över stad och land innan hjältarna gjorde det i verkligheten. Detta nyårskort som förmedlade framtidsförhoppningar från förra seklets inledning visar ett biplan med akterpropeller.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I och med användandet av motorer förbättrades flygmaskinerna i allt snabbare takt. Världen fick en helt ny kategori hjältar att beundra, nämligen de piloter eller som de också kallades aviatörer som i sina puttrande och hostande maskiner intog luftrummet.

I denna flygets barndom utfästes många belöningar som förknippades med olika spektakulära rekordförsök. Försöken hade stort publikt intresse vilket i sin tur medförde möjligheter till intäkter. Men det som publiken såg ville den också uppleva. I skämtteckningarnas och i vykortens värld flög redan kreti och pleti.

Tanken att transportera passagerare med flygplan väcktes tidigt. Redan år 1908 genomförde fransmannen Henri Farman en passagerarflygning i staden Gent. Tillsammans med sin bror Maurice startade han därefter tillverkning av flygplan. Första världskrigets behov av stridsflygplan fyllde snabbt orderböckerna. Men inför krigsslutet hade Henri ett nytt koncept. Han satsade på att bygga passagerarflygplan. År 1919 etablerade han ett av historiens första flygbolag för passagerartrafik.

År 1909 utfäste den brittiska tidningen Daily Mail en belöning på 1000 pund till den som först lyckades flyga över Engelska kanalen. En av de som kände sig kallad och den förste som framgångsrikt genomförde uppgiften var den franske ingenjören och flygplanskonstruktören Louis Blériot. Sträckan Calais-Dover avverkade han med sitt egenbyggda flygplan på c:a 37 minuter.

Blériot med flygning i blicken var en typisk representant för de entusiaster som valde flygning framför ett vanligt yrkesliv. Louis Blériot var född 1872 i Frankrike och utbildade sig till ingenjör. Men flygningen blev hans stora intresse. Den 25 juli 1909 flög han 1909 i ett egenkonstruerat flygplan över Engelska kanalen. Flygningen tog 47 minuter i anspråk. Han etablerade en av Frankrikes mest berömda flygplansfabriker, AB Blériot aéronautique. Till skillnad från de flesta av sina kollegor i flyghjältegebitet dog han inte i en flygolycka utan av hjärtinfarkt den 2 augusti 1936 i Paris.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Samma år gjorde en fransk flygare vid namn Legagneux en bejublad flyguppvisning med ett Farmanplan invid Svea Artilleriregementes kasern vid Valhallavägen i Stockholm. Att beskåda flygningen från första parkett kostade hela fem kronor.

Svensk flygnings galjonsfigur blev Friherren Carl Cederström som av sin samtid begåvades med titeln Sveriges förste aviatiker. Cederström som genom arv och börd var ämnad att bli godsherre gillade dock mera tidens moderniteter. Han startade ett bilföretag redan 1907 och begav sig ett par år senare Paris för att utbilda sig i flygkonsten och blev på så sätt Sveriges förste flygare. Han försökte flyga över Öresund liksom den berömde Bleriot hade flugit över kanalen. Men sundets vindar var ogina vilket medförde att försöket misslyckades. Men Cederström var en tidstypisk pionjärtyp och fortsatte programenligt med nästa projekt som var ett par uppmärksammade uppvisningar på Ladugårdsgärdet i Stockholm. Han inrättade även en flygskola i Stockholm och satsade på svensk flygplanstillverkning enligt fransk förebild.

Carl Cederström född 1867 i Stockholm, var Sveriges egen mycket beundrade flygbaron. Han dog i en flygolycka 1918.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Under första världskriget (1914-1918) utvecklades både flygplan och flygteknik. Det skapades också legender bland flygarna. Fransmannen Roland Garros blev det första flygarässet d.v.s. han hade skjutit ned minst fem fiendeplan. Arenan där franska tennismästerskapen avgörs hyllar än i dag hans namn. En annan kultgestalt från första världskrigets dagar var Tysklands Manfred von Richthofen som kallades Röde Baronen eftersom han flög en rödmålad Fokker. Han hade också sin egen division som bestod av rödmålade plan. Det var engelsmännen som myntade begreppet röde baronen och hans flygande cirkus.

År 1919 samma år som Sverige fick sitt första trafikflygbolag (Svenska Lufttrafikbolaget) kom det tyska luftskeppet Bodensee på besök i Stockholm. Zeppelinaren som var hela 120 meter lång samlade många åskådare som bevittnade landningen. Bland åskådarna befann sig Sveriges kronprins Gustav Adolf sedermera Gustav VI

År 1919 kom det tyska luftskeppet Bodensee på besök i Stockholm. Zeppelinaren som var hela 120 meter lång samlade många åskådare som bevittnade landningen. Bland åskådarna befann sig Sveriges kronprins Gustav Adolf sedermera Gustav VI.
Bilden visar ankomsten till Stockholm.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Bodensee kom från Berlin med passagerare, post och fraktgods. Den mest celebre av de avstigande passagerarna var Axel Wennergren. Luftskeppet gjorde endast 55 minuters uppehåll i Stockholm för ur- och ilastning. Därefter bar det av till Berlin igen. Bland de nypåstigna passagerarna märktes regissören Mauritz Stiller och Konstnären Axel Pettersson, Döderhultarn. De tillhörde den kategori av resenärer som föredrog de tystgående luftskeppen framför bullrande trånga flygmaskiner.

Men luftskeppen blev bara ett mellanspel i flyghistorien. Samtidigt som flygplanen blev allt snabbare och bekvämare för passagerarna hade luftskeppen fortfarande sina svagheter. De byggdes större och fick flera faciliteter men när kronan på verket Hindenburg förliste i New York år 1937 och 35 av de 97 passagerarna omkom blev flygplanen definitivt det vinnande konceptet vad gällde passagerar- och transporttrafik.

Bodensee som gästade Stockholm var byggt enligt samma princip som det år 1937 förlista luftskeppet Hindenburg. Zeppelinarnas skapare var eldsjälen greve Ferdinand von Zeppelin. Han avslutade sin militära karriär för att förverkliga sina flygardrömmar redan 1890. År 1900 gjorde han sin första flygtur med sin egen konstruerade zeppelinare.

Svenska Lufttrafikbolaget som huvudsakligen var transportflyg för post och gods mellan Sverige, Finland, Estland, Tyskland och Danmark gick i konkurs efter blott tre års verksamhet. Ett av skälen till detta angavs vara kostnaderna för anläggandet av Lindarängens sjöflygplats vid Värtan i Stockholm. De tidigaste flygplanen avsedda för passagerartrafik var huvudsakligen s.k. flygbåtar som landade på vattnet. För de flygplan som inte var försedda med pontoner gällde Barkaby flygplats. I Malmö fanns sedan 1923 flygplatsen Bulltofta. Man hade även en sjöflygplats belägen vid Spillepengen.

Redan 1913 fick den svenska armén sina första krigsflygplan. Det var en Breguet- och en Nieuportmaskin. Bilden visar vinterövningar på Lidingö i Stockholm.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I Sverige var det inte någon konkurrens mellan flygplan och luftskepp. Här tycktes utvecklingen redan vara fastlagd. Enighet gällde mellan kapitalägare och konstruktörer. Man trodde främst på motordrivna flygfarkoster som var tyngre än luft.

När det första flygbolaget gick överstyr startades genast ett nytt. Redan år 1924 bildades ABA Aktiebolaget Aerotransport. I bolaget fanns förutom svensk entusiasm också tyska intressen som representerades av flygplanstillverkaren Junker. Med tiden kom ABA att utvecklades till ett lönsamt företag som ombesörjde passagerar- och posttrafik till de flesta av Europas huvudstäder. Andra världskriget innebar dock avsevärda inskränkningar i flygtrafiken även om Sverige fick fri lejd för viss kurirtrafik.

År 1927 när svenskättlingen Charles Lindbergh" Lucky Lindy" med sitt enmotoriga monoplan Spirit of St Louis genomförde den första soloflygningen över Atlanten växte tuppkammen ytterligare på Sveriges flygentusiaster. Lindberghs flygning som startade i på Long Island New York avslutades i Paris. Han tilldelades amerikanska kongressens hedersmedalj och kunde därtill utkvittera 25000 dollar som utfäst prissumma för den förste som med nonstop-flygning lyckades korsa Atlanten.

Charles August Lindbergh blev berömd år 1927 när han som förste pilot genomförde en non stop soloflygning över Atlanten. Lindbergh startade sin färd den 20 maj år 1927 från Roosevelt Airfeld på Long Island, New York med sitt flygplan The Spirit of St. Louis. Han landade i Paris den 21 maj efter 33,5 timmars flygning. 1974 på Maui, Hawaii, USA. Lindbergh dog 1974.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Lindbergs bedrift visade för allmänheten att interkontinental trafik inte var en utopi. Men det saknades fortfarande flygkraft och resurser. Första världskriget hade givit snabbare och bättre flygplan men fortfarande saknades den infrastruktur och de resurser som behövdes för att flyget skulle vara ett transportmedel tillgängligt för alla.

Andra världskriget (1939-45) blev både främjande och hindrande för flygets reguljära passagerartrafik och den interkontinentala flygtrafiken. Tekniska landvinningar gjorde planen snabbare och bekvämare. Nya flygplatser som motsvarade högt ställda krav på komfort och säkerhet anlades.

När Stockholms flygplats i Bromma invigdes den 23 maj 1936 var projektet "luftstambanan" Stockholm - Malmö ett faktum. Flygtiden till Berlin från Stockholm var 4 timmar.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I Stockholm gjorde sig behovet av en riktig och centralt belägen flygplats allt mer gällande redan innan andra världskrigets utbrott och år 1933 började man projektera Bromma flygplats som färdigställdes år 1936.

År 1943 etablerade Wallenbergskoncernen SILA, Svensk Interkontinental Lufttrafik AB. I juni 1945 genomförde bolaget sin första Amerikaflygning. Med stolthet förkunnade man att numer fanns det inte en plats på jordklotet som inte kunde nås per flyg inom 50 flygtimmar.

Det nya sättet att resa till och från Skandinavien. Reklam för SAS 1949.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

År 1946 bildades Scandinavian Airlines System SAS som ett samarbetskonsortium mellan de nationella skandinaviska flygbolagen Det Norske Luftfartselskap (DNL), Det Danske Luftfartselskab (DDL) och SILA. Ett par år senare sammanslogs ABA och SILA.


Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck