» Tsarfamiljens sista tid (längre ned)

År 1919
Hundraårsminnen att begrunda

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

År 1919 var Gustaf V och Viktoria av Baden Sveriges kung och drottning. De hade tre söner, Gustaf Adolf, Wilhelm och Erik. Gustav Adolf blev sedermera kung Gustav VI Adolf. Wilhelm blev känd dokumentärfilmare. Yngste sonen Erik hade dött år 1918 av sjukdom förorsakad av den svåra influensan spanska sjukan.

Spanska sjukan som grasserade som värst under slutet av första världskriget fram till 1920 hade skördat miljoner liv i Europa och övriga världen. I Sverige dog mellan 35 000 - 40 000 men beräkningarna beträffande antalet drabbade varierade med diagnoserna. Sveriges befolkning var vid denna tid c:a 5 900 000.

Landet fick år 1919 tre nya städer, Ludvika, Tranås och Boden vilka var och en med högtidligheter upphöjdes till de nya stadsvärdigheten.

Sveriges riksdag hade två kammare, första och andra kammaren. Årets främsta debattämne i beslöt majoriteten i båda kamrarna att rösta för åtta timmars arbetsdag.

Allmän rösträtt, men dock bara för män, var införd genom tidigare riksdagsbeslut. Men i maj 1919 blev även kvinnorna betrodda med denna rättighet. Fortfarande fanns dock kvardröjande restriktioner i den allmän rösträtten beträffande straffbelastning, beroendeställning och bristande självförsörjning.

För hundra år sedan var månaden januari fredsförhandlingarnas tid. Europa var ödelagt av "Det stora kriget" som det kallades av samtiden. Mellan nio och tio miljoner soldater dog av de drygt sextio miljoner unga män som mobiliserats samband med kriget, det som senare skulle komma att benämnas första världskriget. Nya vapen och gamla strategier krävde sin tribut. Ententen som förerädde Ryssland, Frankrike och Storbritannien hade mätt sina krafter mot trippelalliansens Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.

Det som inleddes med de skotten i Sarajevo fem år tidigare, då Gavrilo Princip dödade Österrikes tronföljare Frans Ferdinand och hans hustru, avslutades med fredsförhandlingar i Versailles. Freden dikteras enligt segrarnas villkor vilket skapar grogrund för kommande tiders krigspropaganda. Men år 1919 var världens makthavare inriktade på framtida fred.

Beviset på fredsförhoppningarna var förberedelserna till bildandet av föregångaren till nutida FN, Nationernas Förbund. Bildandet av NF var ett försök att i de övergripande fredsfördragens skugga värna om de nationella minoriteternas rättigheter och ekonomiska förutsättningar. De ursprungliga idéerna omförhandlades i många instanser. Under sommaren 1919 fastställdes regelverket och anknöts till Versaillesfördraget. När detta trädde i kraft i januari påföljande år etablerades också NF.

År 1919 stod nya nöjen högt i kurs. Filmen var särdeles gillad som nöje. Ljudet fick man öreställa sig men i de finare etablissementen bjöds på piano- eller orgelackompanjemang. De raspiga bilderna från krig och skyttegravar ersattes av spelfilmer. Ett par av Selma Lagerlöfs romaner, Dunungen och Körkarlen, filmatiserades och blev mycket populära. Mauritz Stiller var regissören på modet och hans film "Den eldröda blomman" gjorde både skandal och succé. Andra nöjen var mera ljudliga. Jazzen kom per grammofonskivor från Amerika. Foxtrot kom till vårt land i samband med krigsslutet. Redan 1919 tillhandahölls danskurser i ämnet i huvudstaden.

I Sverige var dyrtiderna seglivade även om kristidskommisionerna upphörde och ransoneringskorten avskaffades. Kaffe och socker fanns åter att köpa i butikerna. Det påstods att många av pur frihetskänsla och tillgången till socker brände egen nyårssprit inför nyåret 1920 trots att det var olagligt. Bensinpriset sjönk från 1,75 per liter till 1,40. Bilar och bussar blev vanligare på städernas gator. Trafikolyckorna ökade.

Men det var flyget som många trodde skulle var framtidens färdmedel. Militärens nya piloter och djärva konstflygare tävlade om allmänhetens intresse. Den nya folksjukdomen var nackspärren erfor skämtpressen och tidningsredaktörerna. Sjukdomen uppstod av allför mycket spanande mot skyn efter flygande farkoster. Men 1919 var det få som skrattade. Flera flygolyckor drabbade det blivande flygförsvarets yrkesgrupper. Man blev medveten om att den nya tidens moderniteter krävde stora förändringar.

Mörka minnen i Ryssland
1918 avrättades tsaren och hans familj

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Sommaren 1909 fick Stockholm ovanligt och förnämt besök. Tsar Nikolaus II och hans stora familj kom resande med familjens moderna 116 meter långa lyxjakt Standart. Anledningen till besöket var att prins Wilhelm året innan i Sankt Petersburg hade ingått äktenskap med tsarens kusin Maria Pavlovna. I maj 1909 hade paret fått en son prins Lennart. Senare känd som Lennart Bernadotte på Mainau. Nu skulle släkten avlägga artighetsvisit.

I Stockholm mottogs tsarens besök med blandade känslor. Förlusten av Finland drygt 100 år tidigare skavde fortfarande och besöket uppfattades som den ultimata kränkningen. Stockholms arbetarekommun reagerade också mot självhärskaren genom att kalla till protestmöten. Men besöket firades trots invändningarna med sedvanlig pompa och ståt.

Tsaren Nikolaus II och tsaritsan Alexandra Fjodorovna anlände den 26 juni till Logårdstrappan med Vasaordern för att delta i den kungliga galamiddagen på slottet. De hälsades med salut och hurrarop.

Under kvällen vid halv tolvtiden inträffade ett attentat som ansågs ha varit riktat mot tsaren. Anarkisten och socialisten Hjalmar Wång sköt general Beckman under en sen promenad i Kungsträdgården. Flera tidningar rapporterade att Wång hade misstagit generalen och dennes sällskap för tsaren med entourage. Förklaringen till misstaget uppgavs vara att generalen med anledning av det celebra besöket var i klädd rysk paraduniform.

Senare har det förekommit antaganden om att den omfattande bevakningen gjort det omöjligt för Wång att komma tillräckligt nära för att skjuta tsaren. I ren desperation sköt han därför mot generalen med sällskap. General Beckman dog men sällskapet klarade sig. Wång själv försökte begå självmord genom att skjuta sig. Han dog några timmar in på det kommande dygnet av skottskadan han själv åsamkat sig. Tsaren fick troligen aldrig höra talas om mordet.

Innan tsaren återvände till sitt eget oroliga rike donerade han inte mindre än 10 000 kronor till Stockholms fattiga vilket säkert var välbehövligt. Många led verklig nöd i den snabbt växande huvudstaden.

Den ryska tsarfamiljen uppfattades dock som förtjusande. Veckotidningarna publicerade det gruppfoto som togs vid Tullgarns slott under det två dagar långa besöket. Ett vackert fotografi av den svenska kungafamiljen tillsammans med den ryska tsarfamiljen i den ljusa svenska sommaren.

Nio år senare, när svenska tidningar skrev om potatisbrist, brödbrist och brist på allt och om den fruktansvärda influensasjukdomen spanska sjukan, mötte tsarfamiljen sitt öde.

Efter tsarens abdikation i samband med revolutionen år 1917 hölls familjen en tid i fångenskap i palatset i Tsarskoje Selo. Barnen var sjuka i mässling samtidigt som det diskuterades om att söka asyl i England. Men planerna ändrades. Den detroniserade tsarfamiljen flyttades till Jekaterinenburg i Sibirien till ett av stadens mera imposanta hus som kallades Ipatievhuset. Byggnaden hade rekvirerats från stadens rikaste köpman av den nya revolutionära regimen och kallades "Huset avsett för särskilda ändamål". Där i huset skulle familjens öde beseglas.

Uppgifterna om klockslag och datum varierar men någon gång under natten mellan den 16, 17 eller 18 juli år 1918 mördas hela den ryska tsarfamiljen med slag, bajonetthugg och gevärsskott. Det tog ungefär tjugo minuter. Inberäknat tjänstefolk dödades elva personer. Alexej som var den yngste dog sist och avrättades med två skott i bakhuvudet. Den som ansvarade för och utförde avrättningen av tsarfamiljen var vaktchefen Jakov Jurovski på order av överordnade i Moskva och Sankt Petersburg (Petrograd). Tsaren, tsaritsan och deras fem barn tillsammans med de kvarvarande tjänarna beordrades att gå ned i källaren. Tsar Nikolaj II gick först med sonen Aleksej i famnen. Familjen radades upp mot ena långväggen. Massakern genomfördes utan pardon.

Vaktchefen Jakov Jurovski uttalade senare att världen aldrig kommer att få veta vad de gjorde med tsarfamiljen. Oaktat om hans agerande drevs av hat mot ett förlegat samhällsskick eller av visioner om tidigare oprövade ideal var hans handlingar mot tsarfamiljens barn inte motiverade.

Nikolaus och Alexandra hade flyttat in i Ipatievhuset i Jekaterinburg som blev deras fängelse den 30 April 1918. Barnen hade anlänt något senare. 78 dagar därefter tog allt slut. Kropparna forslades bort utan begravning och sedvanliga hedersbetygelser. Fem unga och barn, Olga född 1895, Tatiana född 1897, Maria född 1899, Anastasia född 1901 och Alexej född 1904 offrades.

Samtidens tidningar noterade inte händelsen. Kanske för att ingen visste vad som hade hänt.