NOTISA   Sweden

Lucia - ängel eller troll

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck ©
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Många av de traditioner som förknippas med den kristna läran har en och annan rot i forntida nordisk kult och i romerska seder. Det gäller även beträffande lussefirandet.

Innan den väna vitklädda Luciagestalten gjorde sitt inträde i våra traditioner, fanns i Norden en lussefigur som firades med en egen speciell natt. Liksom i nutiden rumlades det denna natt med lek och gille. Den ursprungliga nordiska "Lussinatten" förknippades mera med dunkla makters gärningar än med sakrala verksamheter.

I Lussenatten utspekulerade man hur framtiden skulle gestalta sig och utövade trolldomskonster för att påverka ödet på ett fördelaktigt sätt. Främst inriktade man sig på kärleksliv och fruktsamhet.

Kanske var den fornnordiska gudinnan Freja ursprunget till gamla tiders stökiga Lussifigur. Bilden som är från 1800-talet visar den levnadsglada gudinnan av vanernas ätt åkande i sin vagn dragen av kattor.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Gamla tiders Lusse eller Lussi hade många drag gemensamt med den forntida gudinnan Freja som enligt sagan färdades i en vagn dragen av kattor. Den fornnordiska kärleksgudinnan framställdes i sagorna som levnadsglad och alltid benägen till älskog. När hennes make guden Od inte var tillstädes passade hon på att roa sig med andra.

Om Lusse uppfattas som en inkarnation av Freja kan lussekatterna lätt förklaras som en rest av en forntida frejakult. Men det finns många andra teorier om ursprunget till det mystiska lusseväsende som firades redan innan S:ta Lucia gjorde entré.

Brödet var betydelsefullt i både lusse- och julfirande. Det förekom i varierande former och med olika mjölblandningar. Saffransbröd bakades inte överallt i Sverige, men även bröd bakade av billigt och grovt mjöl fick vackra former.
De avbildade lussekatterna är bakade i 1800-talets Småland.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I Norrland ansåg många att det nog var Adams första hustru som var i farten under lussenatten. Enligt sagorna hade Adam skaffat sig en andra hustru, även om detta inte uppmärksammades i den Heliga Skrift. I sydligare delar av Sverige trodde man att underjordens varelser trädde in i människornas värld under lussinatten. De följde Lusse som var deras härskarinna i allt som hon företog sig.

Under medeltiden gällde lussinatten för att vara årets längsta natt och som sådan var den särdeles laddad med magi. I lussinatten skådade man efter Guds och andars tecken.

Helgonet Lucia som firades med en kyrklig mässa kom under medeltiden att i ökande grad förknippas med Luciadagen. Helgonets ljusa gestalt och dygdiga leverne var i allt en antipod till den vällustiga Freja.

Den medeltida legendsamlingen "Legenda Aurea" berättade att Lucia var en ädel ung jungfru från staden Syrakusa på Sicilien. Hon vallfärdade med anledning av sin mors sjukdom till den heliga Agathas grav för att be om moderns snara tillfrisknande. Lucia somnade vid graven och hörde i drömmen hur S:t Agatha talade till henne och förutsade att modern skulle tillfriskna. I glädje över det hoppingivande beskedet lovade Lucia helgonet att hon skulle avstå giftermål och att skänka sin hemgift till de fattiga.

Detta var inte helt problemfritt eftersom Lucia redan var trolovad. Den blivande maken som såg hemgiften förminskas genom gåvor till fattiga och sjuka angav henne inför kejsaren. Eftersom kristendomen var förbjuden lät kejsaren döma henne till döden.

I avsikt att avskräcka andra högättade unga kvinnor från att följa Lucias exempel avrättades hon på det mest plågsamma sätt. Enligt legenden blev hon begjuten med kokande olja och beck innan bödeln med ett svärdshugg gjorde slut på hennes lidande.

Enligt en variant av legenden hade Lucia låtit slita ut sina vackra ögon eftersom de hade varit hennes trolovades glädje. Ögonen hade hon lagt på en tallrik och sänt till sin trolovade. Jungfru Maria steg dock ner från sin himmel och gav Lucia ett par nya och ännu vackrare ögon. Bilder av S:t Lucia visar henne ofta med ett fat på vilket det ligger ett ögonpar.

Lucia led martyrdöden i början av 300-talet. Det var under den tid då den romerske kejsaren Diokletianus försökte att utrota de uppstudsiga kristna som vägrade att avsäga sig sin tro. Med tiden blev Lucia helgonförklarad och utnämnd till Syrakusas skyddshelgon.

Lucia blev också ett betydelsefullt tidsmärke. Lucias tecken på runstaven, som var föregångare och ett komplement till den tryckta almanackan, var en ullsax som skulle visa att dagarna blev avklippta och korta. Efter Lucia den 13 december borde inga affärstransaktioner av betydelse göras.

En tidig bild av Lucia publicerad i en tidning år 1918.
Den första uttagningen där en dagstidning korade Lucia anses vara Stockholms-Tidningens Lucia år 1927. Numer har vi många lucior i vårt land. Varje län har sin officiella Lucia.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Den vitklädda ljuva Lucia som under 1800-talet blev allt vanligare förekommande i de svenska hemmen hade sin förebild i den ädla jungfrun och helgonet Lucia från Syrakusa. Traditionen att låta en av husets yngre flickor klä sig i vit fotsid klänning och att kalla henne lussebrud förefaller att ha uppkommit under slutet av 1700-talet i Västergötland. Senare under 1800-talet började Lucia att skrida fram med en ljuskrona på huvudet.

Julens ängel som bjöd frid och fröjd över jorden och som fanns att beskåda i kyrkomålningarna lånade många drag till Luciagestalten.
Bilden av julängeln är ett bokmärke från slutet av 1800-talet.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

1800-talets Lucia har många karaktärsdrag som liknar föreställningar som fanns beträffande julens ängel. Julens ängel var en personifikation av julfriden som antogs sänka sig ner i människornas gemenskap inför julens skede. Julängeln framställdes i bild under 1800-talet som en ljusgestalt iförd fotsid vit dräkt med en stjärna eller en stjärnekrans runt pannan.

I början av 1900-talet kunde man skicka både lussekort och julkort.
Denna Lucia tecknad av Signe Grönberger prydde ett Luciakort i början av 1900-talet. Stjärnbården på den vita klänningen var en modedetalj som förde tankarna till det himmelska och änglalika i Luciagestalten.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Lussifirandet med okristliga traditioner fortlevde dock som ett folkligt nöje med vaka och lekar. Under 1800-talet klagade många vänner av ordning och nykterhet på ungdomarnas oordentlighet under Lucianatten.

Vitklädda och ljusprydda Lucior förekom vid studenternas lussefirande både i Lund och Uppsala under 1880-talet. Främst var det göteborgarna som firade Lucia på detta sätt. Lussebruden var dock alltid manlig men utklädd med kvinnliga attribut. Dr Wilhelm Sjögren erinrade sig senare att han år 1886 hade infört en ny tradition vid Uppsala universitet. Vitklädda och ljusbärande hade han och hans kamrater agerat "lussespöken" som i arla morgonstunden väckt kamrater och lärare med förplägnad (konjak). Dessa lussetärnor blev tradition både i Lund och Uppsala. Enligt Sjögren korades sedan år 1918 en kvinnlig Lucia bland Uppsalastudenterna.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©


 Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck