NOTISA   Sweden

December

Särskilda firardagar, nationaldagar och temadagar

Andra månaders firardagar » januari  februari  mars  april  maj  juni  juli  augusti  september  oktober  november 

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck
OBS! Innehållet på Notisas sidor får bara läsas här. Du får INTE kopiera texter eller bilder och lägga ut på din egen eller någon annan sida. Otillåten användning debiteras!
 

Gamla benämningar
  Julmånad
  Kristmånad

Event
  Nobelfesten firas den 10 december
  Vintersolståndet 21-22 december

Decembers månadsstenar är Turkos och blå Topas.
Zodiakens tecken i december är Skytten och Stenbocken.

December betyder den tionde på latin, vilket härstammar från den gamla romerska kalendern med tio månader. Senare när tideräkningen på grund av kalenderns brister havererade alltmer tillades månaderna januari och februari.

Traditioner

December är en traditionsrik månad. Redan innan kristendomen etablerades firades i Norden högtider som joul och midvinterblot när vintertiden var som mörkast. I senare tiders helgfirande blandas forntida och kristna seder.

Advent inleds den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december och som är den första av fyra söndagar innan juldagen. Kyrkoåret börjar med adventets första söndag. Första advent brukar vi tända ett ljus.

Andra advent infaller söndagen mellan 4 och 10 december, andra söndagen i advent. Då ska andra ljuset tändas.

Tredje advent, tredje söndagen i advent infaller mellan den 11 och 17 december. Tredje ljuset tänds den tredje advent.

Fjärde advent firas fjärde söndagen i advent med tändandet av fyra ljus. Fjärde söndagen i advent infaller mellan den 18 och 24 december.

Lucia firas den 13 december. De äldsta uppgifterna om Luciafirande i Sverige är från 1700-talet. Den vitklädda och ljusprydda lucian förekom inte förrän under 1800-talets senare del. Lucia blev med tiden också morgonpigg servitris som överraskade i arla morgonstunden med kaffe och lussekatter. Luciadagen den 13/12 var i katolska kyrkans helgonlängd helgad åt Syrakusas skyddshelgon St Lucia. Det finns varierande berättelser om hennes bistra öde. Enligt en av legenderna friade en hednisk yngling som förälskat sig i hennes vackra ögon. Lucia tackade nej och vägrade gifta sig med honom. Därtill slet hon ut sina vackra ögon ur deras hålor och överlämnade dem på ett fat till den försmådde friaren. Lucia dog martyrdöden för sin kristna tro år 304.
I folktraditionen var Lussenatten årets längsta natt. En rumlarnatt då man åt och drack ganska okontrollerat som en förövning inför den kommande julen. Lusse var i folktron ett magiskt väsende som förvände sinnen och ställde till med oreda. Ett mellanting mellan troll och skogsrå. Lussenatten var även en magisk natt då djuren kunde tala och allsköns otyg var i farten.
I Sverige markerar Lucia tillsammans med advent inledningen på julfirandet.

Julafton den 24 december föregår juldagen då Jesus föddes enligt kristen tradition. Ordet jul är av mycket gammalt ursprung. Det betecknade i förkristen tid festtid. Jul kan också ha varit benämningen på midvinterperioden den 15/11- 15/12.
I Snorre Sturlassons berättelser om de nordiska kungarna beskrivs förändring i julfirandet. Förr börjades julen vid Höknatten (som inträffade natten mellan den 13/1- 14/1), berättas det, men efter kung Håkon den Godes beslut att fira jul på kristet sätt firades julen vid den för kristna vanliga tiden. Därtill förekommer uttrycket att dricka jul i de gamla kungasagorna. Höknatten kan vara detsamma som midvinternatten. Midvinternatten ansågs vara en magisk och laddad tid. Då man tog tydor och skådade efter tecken för att utröna framtiden. Detta har av forskare ansetts bero på att julen har sitt ursprung i en förkristen högtid som högtidlighållit de döda förfädernas minne. Det har även förekommit uppfattningar om att julen varit en fruktbarhetsfest med omfattande offerriter.
Förr i tiden var den folkliga benämningen på julaftonen "dopparedagen". Benämningen syftar på julkalasets entrérätt då man doppade brödskivor i den buljong som kokats av spadet från julkorv och skinka.

Juldagen var det i gamla tider närmast obligatoriskt att bege sig till julottan. I övrigt ansågs det opassande att kalasa eller gå på visit denna dag. Endast absolut nödvändiga arbetsuppgifter fick utföras.

Annandag jul brakade kalasandet loss. Då skulle julmaten ätas upp. Därefter hade man några dagar i kontemplation och vila.

Nyårsafton firas tolvslaget och ingången till ett nytt år. Nyårsafton kallas också Silvesters eller Silvestros afton. Sivestro I blev utnämnd till påve i Rom under 300-talet efter att kejsar Konstantin gjort kristendomen tillåten. Enligt legenden dog Silvester den 31 december någon gång under 330-talet. Liksom julnatten förknippades nyårsnatten med mycken magi. Både julnatt och nyårsnatt var orakelnätter då det ansågs vara lämpligt att försöka utröna hur det kommande året skulle bli.
 


1 december

Nationaldagar

Rumänien firar sin nationaldag 1 december.

Centralafrikanska unionens nationaldag infaller 1 december.

Temadagar

Världsaidsdagen uppmärksammas den 1 december. Syftet med dagen är att stärka kampen mot sjukdomen genom kunskap och förebyggande behandlingar mot aids. Dagen initierades internationellt år1988 under överinseende av UNAIDS - Joint United Nations Programme on HIV/AIDS. År 2004 övertogs ansvaret av Världsaidskamanjen. Världsaidsdagens symbol är röda bandet.

Brandvarnardagen. Brandvarnaren är livräddare i advent och juletid när vi ääälskar att skapa stämning med levande ljus.

Om Gävlebocken hade en dag skulle den infalla den första söndagen i advent varje år. Traditionen med den berömda bockens årliga uppmontering inleddes år 1966. Den var ursprungligen ett lokalt kommersiellt initiativ. Bockarna utfördes i varierande material och utsattes flera gånger för sabotage. Under 1980-talet blev Gävlebockarna och deras öden allmänt kända i riket. Varje år blev Gävlebocken ett riksintresse. 1987 monterades det ditintills magnifikaste exemplaret av julbock, hela 12,93 meter i höjd vilket noterades i Guinness rekordbok. Bocken brändes dock ner före jul. Kommande år kunde man slå vad om när bocken skulle brinna.

Glöggens dag firas den 1 december varje år sedan år 2016. Familjeföretaget och glöggproducenten Saturnus som startade verksamheten i början av 1890-talet har initierat glöggdagen.

Världsaidsdagen uppmärksammas den 1 december. Syftet med dagen är att stärka kampen mot sjukdomen genom kunskap och förebyggande behandlingar mot aids. Dagen initierades internationellt år1988 under överinseende av UNAIDS-Joint, United Nations Programme on HIV/AIDS. År 2004 övertogs ansvaret av Världsaidskampanjen. Världsaidsdagens symbol är röda bandet.
 

2 december

Nationaldagar

Laos firar nationaldag den 2 december.

Förenade Arabemiratens nationaldag högtidlighålls den 2 december.

Temadagar

Internationella dagen för avskaffandet av slaveri. Dagen är initierad av FN. Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande skapad av UNESCO uppmärksammas i augusti.
 

Historiska event och skandaler

Den 2 december år 1719 gjordes en märklig upptäckt i Falu koppargruva. Vid upprensningen av ett rasat schakt påträffades kroppen av en ung mansperson. Av skicket att döma hade personen inte varit död särskilt länge. De som arbetat med röjningsarbetet kände inte igen honom och spekulationerna om vem och varför spred sig i grannskapet. Nyfikna samlades för att se om de kunde lösa gåtorna. En äldre kvinna kände genast igen den döde. Han hade varit hennes fästman som försvunnit för mer än 40 år sedan. Många gjorde narr av den kvinnan tills en gammal gruvarbetare höll med henne. Han identifierade den döde som gruvdrängen Mats Israelsson även kallad Fet-Mats. De hade arbetat tillsammans i gruvan för länge sedan. Den gamla kvinnan som hette Margareta Olsdotter blev trodd och berättade för alla att många sagt att hennes fästman hade övergivit henne. Det var någon sorts tröst ändå att han legat där i gruvan i mer än 42 år. Kunskapare redde ut mysteriet med den välbevarade kroppen. Fet-Mats kropp hade under inverkan gruvans vattenflöden, metaller och kemikalier blivit förvandlad till en stenstod. Ryktet om det märkvärdiga fyndet spred sig till grannsocknarna och ännu längre bort. Folk som hade ärenden till gruvan och dess omgivningar betalade för skjuts och möjlighet att med egna ögon beskåda Fet-Mats.
Kroppen flyttades till kyrkan och det diktades poesi och sånger om den bitterljuva händelsen när Margareta Olsdotter återsåg sin fästman. Hon som gammal och grå och han lika ung som när han försvann för länge sedan. Men efter en tid falnade intresset för Fet-Mats. Han begravdes under kyrkgolvet i kyrkan som man gjorde med prominenta personer på den tiden. Senare flyttades han till kyrkogården, flyttades igen och igen tills han hamnade på kyrkans vind i en trälåda. Där förvarades hans kvarlevor i glömskan till 1930-talet då han fick sin slutgiltiga viloplats på Stora Kopparbergs kyrkogård.
 

3 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Den internationella handikappdagen initierades av FN:s generalförsamling 1992. Syftet var att belysa de funktionshindrades svårigheter men också främja deras rättigheter. Dagen firas den 3 december.

Drick en öl-dagen. Den som vill fira alla öldagar har många chanser. Världens alla öldagar står som spön i backen. Inte minst under hösten firas de olika sorterna i världens alla hörn.
 

4 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

*Andra advent infaller 2022 den 4 december. Då tänder vi det andra ljuset.

Armbandsklockans dag firas den 4 december. De första armbandsuren var avsedda för kvinnor och bars som smycken. Det finns flera olika uppgifter om vem som tillverkade det första armbandsuret. De äldsta uppgifterna om klockor avsedda att bäras som armbandsur förekommer redan under 1570-talet. Men det var uppenbarligen inte någon succé. Tre hundra år senare var marknaden mogen för armbandsuret. Drottningen av Neapel var troligen en av de första att bära armbandsur. Den schweiziske klockmakaren och juveleraren Patek Philippe tillverkade i slutet av 1860-talet ett särdeles vackert armbandsur för den ungerska grevinnan von Koscowicz. Vid denna tid bar männen fickur. Armbandsklockor för män blev populära kring tiden för första världskriget.
 

5 december

Nationaldagar

Den 5 december firas Thailands nationaldag.

Temadagar

Internationella dagen för frivilligas arbete för ekonomisk och social utveckling. Även kallad internationella volontärdagen. Dagen instiftades av FN år 1985.

Städarnas dag. Städbranschen Sverige har bestämt att den första måndagen i december skall uppmärksammas som Städarnas dag. År 2022 infaller dagen den 5 december. I USA firas International Justice Day for Cleaners and Security Guards den 15 juni. Detta med anledning av en fredlig demonstration för städarnas rättigheter som hölls i Los Angeles den 15 juni 1990.
 

6 december

Nationaldagar

Finland firar sin nationella självständighetsdag den 6 december.

Temadagar

Sankt Nikolaus dag firas den 6 december. Nikolaus av Myra eller Nikolaus undergöraren föddes i Patara, Lycien, i det område som är nutida Turkiet, dog 6 december 343. Han var biskop av Myra i Grekland. Han anses som helgon av Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och Orientalisk-ortodoxa kyrkan. Sankt Nikolaus är förebild till nutidens julklappstomte Santa Claus. Det ursprungliga helgonet var pantlånarnas, fiskarnas, sjöfararnas och de försmådda barnens beskyddare. Liksom Stockholms Storkyrka bär många kyrkor St Nikolaus namn. I katolska länder uppmärksammas St Nikolaus dag.
 

7 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Internationella dagen för civil luftfart instiftades av FN som internationell dag år 1994. Firas varje år den 7 december.
 

8 december

Nationaldagar
  –

Temadagar
  –

9 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Annas dag den 9 december. Denna dag gick Anna med kannan, sades det i gamla tider. Det betydde att julölet skulle provsmakas för att kontrollera jäsningen. Därtill borde torra fisken som skulle lutas läggas i blöt.

Pepparkakans dag firas den 9 december varje år. Dagen instiftades år 1996 av AB Annas Pepparkakor.

Internationella dagen mot korruption, FN dag som firas den 9 december.

Läkarsekreterarens dag. Medicinska sekreterares och sjukvårdsadministratörers dag firas den 9 december varje år.
 

10 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Nobeldagen den 10 december. Nobelprisen utdelas denna dag av de svenska och norska nobelinstitutionerna. Nobelpriset tilldelas de personer som "gjort mänskligheten den största nyttan" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin och litteratur. Fredspriset delas ut i Norge.

Internationella dagen för mänskliga rättigheter uppmärksammas den 10 december varje år. Dagen är instiftad av FN år 1950 för att påminna om FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna som antogs den 10 december år 1948 av FN:s generalförsamling.

Den internationella djurrättsdagen instiftades den 10 december år 2004 av FN:s generalförsamling. Syftet med att välja samma datum som Internationella dagen för mänskliga rättigheter var att världen för att visa att människors och djurs rättigheter hör ihop.

Terra Madre Day som firas den 10 december skapades av bl.a. italienska jordbruksproducenter. Avsikten var att bevara lokala mattraditioner och kunskaper. Syftet med Terra Madre Day var att uppmärksamma lokalt producerad mat på global nivå.
 

11 december

Nationaldagar

Burkina Fasos nationaldag firas den 11 november.

Temadagar

*Tredje advent infaller 2022 den 11 december. Tredje ljuset tänds.

Tangons dag firas den 11 december varje år med dans och musik litet varstans i världen. Tangons dag initierades som sig bör i Buenos Aires. Dagen var ämnad som en nationell hyllning till den argentinska tangon men den blev snart internationell.

Internationella dagen för världens berg instiftades som en internationell FN-dag år 2002. Dagen uppmärksammar världens berg den 11 december varje år.
 

12 december

Nationaldagar

Den 12 december varje år firas Jamhuridagen i Kenya. Jamhuri betyder republik på swahili. År 1963 detta datum blev Kenya självständigt från Storbritannien. Året därpå samma datum blev Kenya republik.

Temadagar

Den 12 december uppmärksammas julstjärnans dag, även kallad Poinsettians dag. Dagen initierades i USA under mitten av 1800-talet. Amerikanske ambassadören i Mexico J.R. Poinsett upptäckte blomstret och importerade det till Amerika. Blomman uppkallades efter sin upptäckare och när han dog den 12 december år 1852 bestämde kongressen att hans dödsdatum skulle symboliseras av hans upptäckt julblomman som kallades Poinsettia.

Pepparkakshusets dag, Gingerbread House Day firas den 12 december i USA. Kan firas av hugade pepparkakshus arkitekter internationellt.

Den 12 december börjar polarnatten på Kirunas breddgrad. Polarnatt som också kallas midvintermörker innebär att solen befinner sig under horisonten under hela dygnet.
 

13 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Luciadagen som föregås av Lussenatt är enligt gammal tradition rumlarnatt. Lucia firas den 13 december. De äldsta uppgifterna om Luciafirande i Sverige är från 1700-talet. Den vitklädda och ljusprydda lucian förekom inte förrän under 1800-talets senare del. Lucia blev med tiden också morgonpigg servitris som överraskade i arla morgonstunden med kaffe och lussekatter. Luciadagen den 13/12 var i katolska kyrkans helgonlängd helgad åt Syrakusas skyddshelgon St Lucia. Det finns varierande berättelser om hennes bistra öde. Enligt en av legenderna friade en hednisk yngling som förälskat sig i hennes vackra ögon. Lucia tackade nej och vägrade gifta sig med honom. Därtill slet hon ut sina vackra ögon ur deras hålor och överlämnade dem på ett fat till den försmådde friaren. Lucia dog martyrdöden för sin kristna tro år 304.
I folktraditionen var Lussenatten årets längsta natt. En natt då man åt och drack ganska okontrollerat som en förövning inför den kommande julen. Lusse var i folktron ett magiskt väsende som förvände sinnen och ställde till med oreda. Ett mellanting mellan troll och skogsrå. Lussenatten var även en magisk natt då djuren kunde tala och allsköns otyg var i farten.
I Sverige markerar Lucia tillsammans med advent inledningen på julfirandet.
 

14 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Apdagen, Monkey Day, firas den 14 december. Dagen började som ett studentikost skämt i USA. Apdagen kan anses vara ett tillfälle för den som så önskar att locka fram apan i sig själv och andra
 

15 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Internationella tedagen International Tea Day firas den 15 december och uppmärksammar teodlarnas arbete och arbetsvillkor.
 

16 december

Nationaldagar

Bahrain firar nationaldag den 16 december.

Temadagar

*Jultröjans dag, National Ugly Christmas Sweater Day, uppmärksammas varje år på den tredje fredagen i december. År 2022 firas jultröjan den 16 december.
 

17 december

Nationaldagar

Bhutan firar nationaldag den 17 december.

Temadagar
  –

18 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

*Fjärde advent infaller 2022 den 18 december. Fjärde ljuset tänds.

Internationella migrationsdagen är instiftad av FN och firas den 18 december. Dagens syfte är att uppmärksamma migranternas situation.

Kakans dag. Minst sju sorters kakor skulle finnas på kakfaten förr i tiden. Lika många som blomstren under de drömmandes kuddar under midsommarnatten. Numer kan det gå an med en sort i taget.
 

19 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Internationella dagen för syd-syd-samarbete. FN:s generalförsamling beslutade år 2003 att den 19 december skulle vara internationell dag för syd till syd-samarbete. Anledningen var att Buenos Aires-planen för gynnandet av samarbete i utvecklingsländer beslutats detta datum.
 

20 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Internationella medmänsklighetens och solidaritetens dag. FN-dag som firas den 20 december.
 

21 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Vintersolståndet infaller den 21 eller 22 december. År 2022 är det den 21 december. När jordens rotationsaxel lutar som mest bort från solen, sett från norra halvklotet inträffar vintersolståndet.

Tomasmäss firades i gamla tider den 21 december. Dagen var marknadsdag och den helige Tomas namnsdag. Tomas var en mytomspunnen gestalt. Det berättades att han var dopfader åt de tre vise männen i det heliga landet. Tomasmäss markerade julens inledning. En speciell rättsordning blev då gällande. Julfriden värnades med stränga straff. Alla brott som begicks under jufridens tid från Tomasmäss till Knutsmässodag straffades dubbelt. Tomasmäss laddade också den magiska värld som från forntid till kristen tid förknippats med juletid och midvntertid. Tomtar, osynliga väsenden och förfädersandar var på olika sätt närvarande i människornas högtid.

Skumtomtens dag firas den 21 december. I marshmallowvärlden finns allt som hör julen till och litet mer. Men mest betydelsefull är Marshmallow Santa och hans svenske kollega skumjultomten.

Kortfilmens dag firas den 21 december. Dagen är initierad av Sveriges Film- och Videoförbund.
 

22 december

Nationaldagar
  –

Temadagar
  –

23 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Dagen innan julafton benämns i bland lilla julafton. Lilla julafton firas mest i södra Sverige och Skåne. Ibland provsmakas julmaten den 23 december. Dagen firas också numer som enklare jul i familjer med nya konstellationer.
 

24 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Julafton även kallad dopparedagen infaller den 24 december. I Sverige är julaftonen julfirandets höjdpunkt. Då kommer jultomten med julklapparna. I vårt land är tomten en blandning mellan helgonet St Nicolaus och den urgamle gårdstomten. Förr i tiden var julklappar ovanliga. Den goda maten och trevnaden var det mest betydelsefulla i firandet. Tomten skulle dock ha tilldelning av gröt och öl. Han ansågs vakta över gården under året. Om man inte visade honom tacksamhet fanns risk att tomten hämnades med vådeld och sjukdomar. Under julnatten fick husdjuren förmågan att tala. Det var inte bra om de klagade på husbondfolket. I folktron var julnatten orakeltid då man på olika sätt kunde utröna framtiden. Man ställde fram änglaöl till förfäderna om de behagade komma på besök under julnatten. Det var viktigt att visa tidigare generationer artighet och respekt.
 

25 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Juldagen firas den 25 december varje år till minne av Jesu födelse. I gamla tider var det nästan obligatoriskt för allmogen att bege sig till julottan. Men man borde akta sig för att komma allt för tidigt till kyrkan ottemorgonen. De döda höll nämligen sin egen julotta under efternatten. Ve den som inträdde i kyrkan under de dödas andakt. Den som begick ett sådant misstag hamnade själv bland de döda. I övrigt ansågs det opassande att kalasa eller gå på visit denna dag. Endast absolut nödvändiga arbetsuppgifter fick utföras.
 

26 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Annandag jul den 26 december var kalasdag förr i tiden . Då skulle julmaten ätas upp. Därefter ägnades några dagar i kontemplation och vila.
 

27 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Nationella regifting-dagen firas den 27 december. Organisationen WaterAid Sverige har initierat dagen. Idén är att ta emot julklappar som inte passat och att sälja dem vidare. Pengarna skall användas till att förse människor i Pakistan med tillgång till rent vatten och sanitet.
 

28 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Värnlösa barns dag firas den 28 december. Dagen har även kallats menlösa barns dag. Dagen uppmärksammar de barn vilka enigt Bibelns Matteusevangeliums dödades av Herodes i hans sökande efter Jesusbarnet den nyfödde judarnas konung.
 

29 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Statisternas dag som firas den 29 december är ett initiativ av Statistföreningen som bildades 29 december 2004. Avsikten med dagen är att uppmärksamma statisternas betydelse för filmerna. Det är inte bara stjärnorna som gör filmerna.
 

30 december

Nationaldagar
  –

Temadagar
  –

31 december

Nationaldagar
  –

Temadagar

Nyårsafton årets sista dag nattens tolvslag firas som ingången till ett nytt år. Nyårsafton kallas också Silvesters eller Silvestros afton. Sivestro I blev utnämnd till påve i Rom under 300-talet efter att kejsar Konstantin gjort kristendomen tillåten. Enligt legenden dog Silvester den 31 december någon gång under 330-talet. Liksom julnatten förknippades nyårsnatten med mycken magi. Både julnatt och nyårsnatt var orakelnätter då det ansågs vara lämpligt att försöka utröna hur det kommande året skulle bli.
 

* = Rörlig dag/vecka - årsdag som firas viss veckodag.

-----

» Se också backspegeln - händelser förr per månad.