Januari
Röd himmel nyårsdag
lovade krig och oväder. Om solen sken Pauli dag den 25 januari
blev det goda skördar. Detsamma gällde om solen sken
Vincenti dag den 25 januari. Den 2, 7, 8 och 15 var förkastade
dagar för den som sökte läkedom. |
Februari
Frost Sankt Peders
natt den 22 februari förebådade trettio nätters
hård frost. Sjunde dagen i månaden var farlig dag
för bot av sjukdom. |
Mars
Om Sankt Bengts dag
den 22 mars var våt blev våren regnrik. Klar Vårfru
dag den 25 mars lovade ett gott år. Om det var frost under
vårfru natt blev det frost i fyrtio nätter. Den 15,
16, 17 och 18 var farliga dagar för läkedom. |
April
Sankt Marci dag den
25 april var gångardag. Under den katolska tiden välsignades
marker och grödor denna dag av prästen. Som vädret
var denna dag skulle det bli under trettio dagar framåt.
Den 7 och 25 april var det olämpligt att åderlåta
sig. |
Maj
Om kreatur föll
under Ludde nätterna, dvs. de två nätterna före
och efter Philippi den 1 maj före-bådades död
i djurbesättningen. Om det regnade vid Urbani dag den 25
skulle det bli mycket ogräs i åkrarna. Den 7, 15 eller
den 17 skulle man inte låta blod eller taga läkedom. |
Juni
Midsommarnatten var
orakeltid. Då visade sig framtiden för den som förstod
sig på att tyda tecknen. Johannes Döparens dag den
24 juni Midsommardagen var också orakeldag då framtiden
kunde utluskas. Åskade det var svår sjukdom bland
allmänheten att vänta. Sådant som vädret
visade sig denna dag skulle det bli under resten av sommaren.
Den 9 borde ingen åderlåta sig. |
Juli
Om det regnar Sankt
Margarehas natt den 20 juli blir det ett dåligt år
för nötter och vissa bär. Åskar det under
denna natt får bonden ett bra kornår. Men för
folket stundar sjukdomstid. Hunddagarna eller som vi kallar det
rötmånaden ansågs vara en farlig tid då
mycket oknytt och otyg var i farten. Den 1, 15 och 17 var olämpliga
datum för att söka läkedom med åderlåtning
och medikamenter. |
Augusti
Om solen sken den 15
auguste som var jungfru Marias himmelsfärdsdag lovades goda
skördar av bär och frukt. Åskade det denna månad
den 15, 19 eller den 20 kunde svåra sjukdomar och farsoter
vara att vänta. Dessa dagar skulle ingen läkedomsbot
sökas. |
September
Sankt Mikaelsdag eller
Mikkelsmäss skulle man plocka ett vinteräpple eller
ett ekollon och titta efter om det var maskstunget. Om så
var fallet väntade en snörik vinter. Om det åskade
någon av de fyra Himmerdagarna den 18, 19, 20 eller den
21 september väntade stor skörd och herredöd påföljande
år. Herredöd var ett begrepp som betecknade farsoter.
Dessa dagar var också olämpliga för läkedomsbot.
|
Oktober
Om lövfällningen
gick långsamt väntade en lång och kall vinter.
Oktober var slaktmånad och det fanns de som passade på
tillfället att försöka sia om framtiden genom
att granska slaktdjurens inälvor. Den 6 oktober borde man
akta sig för åderlåtning och läkedom.
|
November
I november skulle man
gå i skogen och skära sig en bit bark av ett träd.
Helst skulle det vara en bit ek eller bokbark men det gick an
även med andra sorter. Var barkbiten torr lovades varm vinter
var barken våt blev vintern kall.
Om sankt Mårtens dag inföll en fredag väntade
dålig skörd kommande år. Åskade det Mårtens
dag väntade goda tider.
Den 16 och 17 november var dåliga dagar för åderlåtning
och annan sjukdomsbot. |
December
Julnatt och juldag
var orakeltid då den som var synsk kunde ta veta hur framtiden
skulle bli. Om julaftonen och julnatten var klara väntade
ett bra år utan missväxt. Blåste östanvind
förebådades kreatursdöd. Västanvind varnade
för död bland furstar och mäktiga män. Om
juldagen inföll en söndag väntade ett bra år
med varm och tjänlig väderlek för grödor
djur och människor. Den 16 och 17 skulle inte åderlåtning
eller annan läkedom brukas.
|
Helgondagar- Saints' Feast Days
märkesdagar
