Julens skede visade framtidens beskaffenhet

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras. För legal användning kan Notisa Bildarkivets bilder och texter dock alltid beställas från Notisa Bildarkivet Presservice: artikel@notisa.com

Forntida hednisk kult och nyare kristna ritualer har under tidernas lopp sammanfogats till jultraditionerna. Jesusbarnets födelse firades med hedniska kalas på fläsk. De gamla släktandarna kallades änglar och bjöds på bibelcitat till julölet.

I gamla tiders almanackor kallades decembermånaden både Julmånad och Kristmånad. Benämningen Julmånad relaterade till den forntida kult och som föregick det kristna firandet.

Föreställningar från förr och nyare kristna uppfattningar samsades dock utan problem i jultraditionerna. Jesusbarnets födelse firades med hedniskt fläskkalas. Släktandarna kallades änglar och bjöds på bibelcitat till det skummande julölet.

Den nordiska julen behöll sitt gamla namn även sedan kristendomen hade ersatt dyrkan av Oden, Frö och Tor. Också julens betydelse som orakeltid fortlevde.

De tolv dagarna från juldagens morgon fram till början av januari, Thorsmånaden, ägnades särskild uppmärksamhet. Varje dag i detta tolvdagarsskede representerade en av det kommande årets månader. Genom att tolka solens och stormars framträdande under skedets dagar och nätter erhölls kunskap om framtiden.

Det ansågs även vara viktigt att lägga märke till vädret och övriga förhållanden under julaftonskvällen. Alla himlafenomen hade betydelse. Julaftonens tecken utgjorde själva grundförutsättningen för de kommande 12 dagarnas prognos. Närhet i tiden till nyet, nymånen, liksom stjärnfall och himlavalvets skuggor gav också nyttiga anvisningar beträffande omfattningen av det kommande årets händelser.

Sedan man juldags morgon med goda tacksamma tankar prisat frälsarens födelse var det dags att inleda "framtidsstudierna". Tecknen var inte entydiga. Solsken lovade inte alltid goda tider. Storm förebådade även önskade händelser.

Var juldagen solig och klar lovades lagom mild Thorsmånad utan stormar. I Thorsmånad ansågs mängderna av trädens frukt och skogens bär bli tillmätta av makterna. Solsken förutskickade således god skörd under det kommande sommarhalvåret. Solens närvaro kunde dock vara ett varnande förebud. Om solen dök röd vid horisonten kunde farsot vara i antågande.

Om solen sken annandag jul blev februari Göjemånaden en fattig månad. Försiktighet med korn och betalningar anbefalldes. Storm och snöfall var bästa väder annandag jul eftersom det i profetiska sammanhang lovade god tillgång på korn och få råttor i ladorna. Därtill förebådades hälsa för alla gamla och unga.

Om den tredje dagen i julskedet var en solskensdag betraktades det som synnerligen ofördelaktigt. Vädret skulle nog bli bra i Vårmånaden mars men solskenet var djävulens bländverk. Split och kiv skulle uppstå mellan kyrkans män och ländernas kungar. Farsoter hotade de unga männen.

April Gräsmånadens väder och övriga förhållanden bestämdes av den fjärde dagen i julskedet. Storm lovade skiftande och ostadigt väder i april. Solsken förvarnade om svår sjukdom bland barn och unga.

Solsken den femte och sjätte dagen förutskickade god kvalitet på frukt och säd nästkommande sommar. Likaså skulle maj Blomstermånaden och juni Midsommarmånaden bli behagliga med lagom fördelning av fukt och värme. Blåste det svårt under natten mellan femte och sjätte dagen i julskedet fanns risk för svår råttplåga. Blåsten lovade även oväntad död bland lärda och högt uppsatta män.

Juli Hömånadens väder bestämdes den sjunde dagen i julskedet. Liknande premisser som gällde för denna dag gällde även den åttonde dagen. Då faststäldes förhållandena i ugusti Skördemånaden. Blåst lovade passande skördeväder. Solsken varnade för hungersnöd om de flesta av skedets dagar var solskensdagar. Dock förebådade solsken alltid god tillgång på fisk i hav och sjö.

September Höstmånadens väder gagnades alltid om solen sken den nionde dagen i julskedet, Därtill påverkades fårens ull som ansågs bli särdeles tjock och värmande om solen sken den nionde dagen.

Storm som uppträdde mellan julskedets nionde och tionde natt var ett kraftfullt tecken. Stor dödlighet förebådades bland kreaturen. Endast skomakaren hade goda tider att vänta eftersom hudarna blev billiga.

Solsken den tionde dagen i julskedet lovade passligt väder i oktober Slaktmånaden. Köld mot aftonen var dock onyttigt. Aftonkylan förebådade farliga utdunstningar från jorden i oktobermånaden. Utdunstningar ansågs förorsaka sjukdomar och orediga tankar.

November Vintermånadens väder gagnades mera av storm än av solsken. Sol lovade ostadigt och osunt väder. Därtill fanns risk för svåra sjukdomar bland folk och fä om solen sken från klar och molnfri himmel. Därför uppskattades det inte särdeles mycket om elfte dagen i julskedet bjöd på solsken. Blåst den elfte dagen förebådade däremot milt väder och lagom mängd snö. De som led av sjuka lungor skulle bli botade om vindarna ven den elfte dagen i julens skede.

Tolfte dagen slöts årets cirkel. Då avslöjades vädret för december Kristmånaden. Om solen värmde från morgonen skulle nästa års julväder bli hårt och onådigt. Om stormen riste i träden varnades för stark köld. Mulet väder med något snöfall var idealiskt eftersom det förebådade en julmånad med jämn och behaglig väderlek. Om solen sken mitt på dagen och lade sig i rött täcke om aftonen varnades för farsoter och krig. Lärdom och klokskap var då overksamma hjälpmedel för de människor som ville bevara liv och hälsa. Endast bön och botgöring rekommenderades.

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck