NOTISA   Sweden

MIDSOMMARNATTENS MAGI
tid för orakler och mirakler

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Det finns två nätter som under tidernas lopp i större utsträckning än alla andra nätter förknippats med magi och övertro. Det är julnatten, Jesu födelsetid och midsommarnatten, natten till Johannes Döparens dag. De föreställningar som förknippades med både julnatt och midsommarnatt var dock inte av utpräglat kristen karaktär. Det var en föreställningsvärld med anknytning till förkristen religion som återväcktes till liv under dessa nätter.

Midsommarnatten var naturandarnas speciella tid. Det var då nytt liv skapades och naturen öppnade sig och bjöd människorna att ta del av de dolda krafterna. Under midsommarnatten flödade källorna av rusgivande men också stärkande och hälsobringande vatten. Daggen drev helande kraft ur marker och växter. Krafter som påstods ha förmågan att läka sår och bota sjukdomar.

Midsommartid var orakeltid. Till och med prästkragarna gav sanningsenliga svar.
Fråga du, min hjärtans kär,
Fråga, jag oraklet är!
Och jag svarar strax: O, ja,
Visst vill jag min älskling ha.
Bild och vers är från ett midsommarkort från år 1904.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Den som ville öka sin välgång i livet kunde göra det genom att under midsommarnatten samla dagg från de välbärgades och rikas gärden och ängar och sedan stänka den över sin egen karga jordlott. Det var dock ingen ofarlig syssla, eftersom det fanns många gårdsväsenden som vaktade över växtkraften på tegarna. Om de upptäckte att någon försökte stjäla kraften ur deras revir hämnades de genom att bruka trolldomsmakt.

De daggdroppar som samlats in under midsommarnatten var användbara även till vardagliga verksamheter. De kunde sparas ända till nästa midsommarnatt utan att förlora i kraft. Till brödbak och ölbryggning var några droppar midsommardagg ett osvikligt medel som gav ölet styrka och gjorde brödet fulljäst. Förtidigt födda barn blev starkare om de fick några daggdroppar på tungan. Likaså blev alla ålderskrämpor förbättrade om gamlingen gick barfota i daggvått midsommargräs.

I likhet med daggen var också växterna fyllda med en särskild kraft under midsommarnatten. Dessa krafter kunde sparas till kommande behov genom att man plockade midsommarkvastar. Sju eller nio sorters örter samlades för torkning. När någon blev sjuk användes de torkade örterna som läkemedel. De kunde tillredas som teliknande avkok eller som elixir efter det att örterna blandats med brännvin, vin eller öl. Det förekom också att de torkade midsommarörterna blandades tillsammans med kreaturens foder för att ge dem krafter att överleva vinterns svältföda.

I midsommarnatten blommade ormbunken och sådant som annars var fördolt visade sig. Den som önskade se sin tillkommande hade olika möjligheter att skaffa sig information. En metod var att offra i källan och hoppas på att den älskades ansiktet visade sig i vattenytans blänk. Ett annat sätt var att vänta vid en korsväg eller att lägga sju eller nio sorters blomster under huvudkudden.
Bilden är från 1900-talets början.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Ormbunken sades blomma under midnattstimmen. Eftersom den endast blommade under några korta ögonblick var det få som lyckades se blomman. Den som trots allt lyckades, borde andas i ormbunksblommans kalk för att därefter känna sig säker att alla framtida önskningar skulle gå i uppfyllelse. Ormbunksblomman var en sagoblomma som inte existerade i sinnevärlden. Den fanns förutom i sagorna även beskriven i drömböckerna. Enligt dessa betydde det lycka välgång och särdeles god framtida hälsa att drömma om blommande ormbunkar.

Mera påtagliga var de blomster och löv som man smyckade stugor och gårdar med under midsommartiden. Den grönska som fägnade ögat ute i naturen bringades även inomhus för att jaga ut det sista av kvardröjande unkna vinterdunsterna med sina fräscha dofter.

Vakandet under midsommarnatten, var en säkerhetsåtgärd för den som ville akta sig för illasinnade makters inflytande. Midsommarnatten borde endast den som ännu var oskuld liksom barnet sova. De oskuldsfulla och oskyldiga var skyddade från att i sömnen invaderas av ondskans makter. Övriga borde hålla sig vakna från gryning till gryning. För den som trots allt ville vila sig en stund under midsommarnatten gick det an att sova med en psalmbok eller en Bibel placerad på bröstet. Under nacken skulle läggas ett metallföremål. Sålunda skyddad med både Guds ord och blank metall mot onda makters inflytande kunde man vaken eller drömmande skåda in i framtiden. Midsommarnattens drömmar ansågs ha speciella orakelkvaliteter jämfört med vanliga nätters drömmar.

Den som inte var krasslig och måste kurera sig vid skogskällorna borde vaka hela midsommarnatten. Bästa sättet att hålla sig vaken vara att dansa.
Bilden är ett midsommarkort från år 1905.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Välkänd är idén med att plocka blomster och lägga dem under huvudkudden. Antagligen var detta dock bara ett simpelt trick för att hålla de unga flickorna hemma under midsommarnatten. Utom räckhåll för de älskogsfrestelser som erbjöds under midsommarnattens rus och dans. Midsommarnatten var enligt ordspråket "inte lång men den satte många vaggor i gång".

Reproduktionen var också av betydelse för de föreställningar som fick män och kvinnor att besöka vissa källor under midsommarnatten och där med anlitandet av besvärjelser och riter åkalla naturkrafterna. Kvinnor som var barnlösa hade under midsommarnattens magiska inverkan möjlighet att dricka sig till fertilitet med norrinnande källors vatten. Även män kunde under midsommarnatten dricka sig till manbarhet vid skogskällorna.

I källorna fanns styrka och hälsa att dricka under midsommar­natten. Helst borde man ge någonting tillbaka till källan.
Bilden är från 1890‑talet.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I samband med besöket vid källan borde någon form av offring företagas. Det förekom att mynt kastades i källan men även sädeskorn och salt offrades. Midsommarnattens magi var till gagn även för dem som önskade förbättra sin ekonomi och allmänna livsvillkor.

Uppfattningar om att det förborgade uppenbarades under midsommarnattens korta timmar var spridd i hela landet. Den som önskade utröna framtidens hemligheter hade möjlighet att gå s.k. årsgång under natten för att få vetskap om kommande händelser. För att gå årsgång måste man förbereda sig med fasta och andra rituella åtgärder. Man fick inte tala med någon innan man begav sig i väg. Årsgången kunde ske på olika sätt. Man kunde gå över tre skiften, mellan tre kyrkor eller på en tre-korsväg. Allt man upplevde under vandringen skulle noga läggas på minnet. Det som hände hade av symboliska innebörder och borde tolkas som symboler. Tolkningen av de händelser som man lade märke till under årsgången hade stora likheter med drömtolkning.

Midsommarnatten blottades gömda skatter. Det svåraste var dock att transportera dyrbarheterna från fyndplatsen. Det gällde att inte bli skrämd när skatternas väktare försökte behålla sina ägodelar.
Bilden som visar skattsökeri under midsommarnatten är från 1880‑talet.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Under midsommarnatten blottades inte bara framtidens hemligheter utan även sådant fördolts i det förflutna. Jorden öppnade sig och visade sina nedgrävda skatter. För att försöka komma i besittning av dessa skatter måste skattsökaren förbereda sig genom fasta och eftertanke. Samtal var förbjudet och den som lät sig luras eller påverkas av de skattvaktande naturmakternas och demonernas syner och skenbilder fick återvända hem i gryningen med oförättat ärende.

För de mindre ambitiösa midsommarfirarna som inte sysselsatte sig med att gräva efter skatter eller försökte kurera sina krämpor var midsommarnattens magi av det mera konkreta slaget. En festnatt att glädjas åt mellan sådden och skördetiden.

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck