NOTISA  Sweden

» La belle époque - den vackra tiden (längre ned)


Estelle Silvia Ewa Mary Hertiginna av Östergötland
Nytt och gammalt om vartannat, det kungliga barnets namn

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Den 23 februari 2012 föddes en ny liten "Hagaprinsessa" och tillika tronföljare i vårt land. Situationen är historisk för vår monarki. Den nyblivna modern och hennes dotter är båda blivande monarker. Spekulationerna om barnets namn har pågått länge och man har undrat om Sveriges nya tronföljare skulle döpas enligt moderna eller traditionella principer.

Ett lyckligt ögonblick. Första barnet som föddes 1934 i äktenskapet mellan prins Gustav Adolf (Edmund) och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (Sibylla Calma Marie Alice Bathildis Feodora). Den lilla prinsessan fick namnen Margaretha Désirée Victoria. Senare föddes ytterligare tre Hagaprinsessor innan vår nuvarande kung Carl Gustaf Folke Hubertus, föddes den 30 april 1946. Kungens far Gustav Adolf avled i en flygolycka år 1947.

Foto Atelier Jaeger
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

För hundra år sedan var flertalet av Europas länder monarkier. Därtill fanns i provinserna många anrika furstehus som förutom att de förknippades med specifika landområden också hävdade släktskap med förflutna tiders betydelsefulla kungahus. I och med tidernas förändring då krig och politik drog nya gränser och förändrade sociala strukturer förblev noggrant planerade äktenskap och barnalstring betydelsefulla strategier i de nobla ätternas strävan att leva vidare.

När ett passande kungligt äktenskap väl hade arrangerats och bekräftats i närvaro av släkt och av kyrkans auktoriteter fanns de viktigaste förutsättningarna för att en ny gren på släktträdet skulle utvecklas. Därefter var det bara att vänta på att det välsignade tillståndet skulle infinna sig. De kungliga och furstliga familjernas graviditeter omnämndes dock sällan i officiella sammanhang och det dröjde in på 1900-talet innan de "annonserades" i tidningarnas nyhetsspalter. Tidigare gällde att det var först när barnet väl var fött som undersåtarna med salut från kastellen och klockringning i kyrkorna varskoddes om den lyckliga tilldragelsen. Utomäktenskapliga barn, oaktat om fadern var av kunglig börd, räknades inte in i familjen.

Kyrkans välsignelse och släktens gillande hade största betydelse. Anrika förfäder på fädernet och mödernet garanterade att lojaliteter bibehölls och att egendom och privilegier inte skingrades. Även om gamla tiders kungliga resonemangsäktenskap sällan var grundade i affektion och romantisk kärlek framhölls de som symboler för den perfekta kärleken. Det samma gällde när de kungliga barnen föddes. I lyriska ordalag hyllades prinsarna och prinsessorna som de främsta bland de främsta.

Kronprinsessan Margaretas och kronprins Gustav Adolfs prydliga barnaskara fotograferad år 1918. Från vänster syns prinsessan Ingrid med tillnamnen Victoria Sofia Louise Margareta. Hon blev sedemera mamma till drottning Margarethe av Danmark. Därefter syns prins Sigvard, Carl-Johan, blivande motorprinsen Bertil och vår nuvarande kronprinsessas blivande farfar Gustav Adolf (Edmund).

Foto Atelier Jaeger
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

De kungliga barnens namn var alltid föremål för undersåtarnas intresse. I de årligen utkommande utgåvorna av almanackor och kalendrar kunde man läsa om det senaste nytillskottet i kungafamiljen. Där redovisades förutom födelsedatum också de kungligas namn. Namnraderna som ofta var tämligen digra bestod merendels av ovanliga konstellationer av sakrala och högtidliga namn vilka erinrade om berömda släktingar och ibland också om helgon. Många undersåtar lät sig inspireras och lät döpa sina egna småttingar med ärevördiga kungliga namn. För så kallat vanligt folk gällde dock att förste sonen skulle bära namn och arv vidare från fädernet. Äldsta dottern ärvde inte sällan farmors eller mormors namn. Yngre barn fick mera moderna namn som gillades av de flesta. Detta gällde även furstebarnen. Men det förekom även att man hade baktankar i namngivningen. I många förnäma ätter ansågs att den äldre släkting som fick en telning uppkallad efter sig var skyldig att återgälda artigheten med en testamentsgåva.

I medeltidens värld var det inte ovanligt att man via namnet försökte ge sken av att fursten var odödlig och därigenom också säkra egendom och makt. Ett klassiskt exempel var det tyska småfurstendömet Reuss vars samtliga manliga regenter från medeltid fram till år 1918 bar namnet Henrik. Något mera fantasifulla har de svenska kungliga familjerna varit beträffande de små prinsessorna och prinsarnas dopnamn även om namnen Karl och Gustav har varit överrepresenterade i namnlängderna.

I Sverige bidrog varje kunglig dynasti med sina egna namnfavoriter. På Vasahusets svärdssida favoriserades namnet Gustav (eller Gösta) när Gustav Eriksson Vasa blev riksföreståndare och kung i Sverige under 1500-talets första decennier. Gustav Vasa lät döpa sina söner till de traditionsdigra kunganamnen Erik, Johan, Magnus och Karl. Erik som regerade med ordningstalet XIV var enligt anekdoterna sinnessjuk och blev förgiftad med ärtsoppa av sin broder Johan III. Karl med ordningstalet IX uppfattades dock som en förebild. Han var far till Gustav II Adolf, Vasaättens mest välkända regent. Namnet Adolf hade dock kontinentala rötter. Gustav II Adolfs morfar som tillhörde ätten Holstein-Gottorp hette Adolf. När Gustav II Adolfs dotter Kristina abdikerade lämnade hon tronen till förmån för kusinen Karl X. Båda namnen Karl och Kristina har en lång historia i Sverige. Kristina var populärt redan under 1000-talet. Andra prinsess- och drottningnamn som etablerades vid denna tid och som har bibehållit sin popularitet var Ingrid och Margareta.

Detsamma gällde namnet Karl som också gillades av de kontinentala kungahusen i sin internationella variant "Charles". Sedan Napoleons fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte år 1810 blivit vald till svensk tronföljare tog han som regent det mera svenskklingande namnet Karl XIV Johan. Namnet Johan var dock inspirerat av den bibliska gestalten Johannes Döparen. Karl Johans son och efterträdare var Joseph François Oscar, vilken sedermera blev kung Oscar I. Namnet Oscar var hämtat ur det populära diktverket Ossians sånger som påstods vara en samling hjältedikter av keltiskt ursprung. Det nya kungliga namnet fick plats i Sveriges almanacka varefter många av undersåtarnas gossebarn döptes till Oscar.

När den nya kungasläkten Bernadotte introducerades i Sverige var Jean Baptistes son Joseph François Oscar (sedermera Oscar I) ett trumfort i valet av monark. Då sades han vara frisk och charmerande, därtill vaccinerad mot smittkoppor. I och med släkten Bernadottes trontillträde introducerades flera nya namn både i det svenska kungahusets och i det svenska folkets namnskick. Oscar I:s föräldrar var Jean Baptiste Bernadotte och Bernhardine Eugénie Désirée född Clary. Som kung och drottning av Sverige och unionen med Norge kallades de Karl XIV Johan och Desideria. Bild från 1810.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Oscar I äktade Josefina av Leuchtenberg och fick med henne fyra söner och en dotter. Två av sönerna Karl XV och Oscar II blev kungar. Prinsessan Charlotta Eugénie Augusta Amalia Albertina föddes år 1830 och gifte sig aldrig. Men hennes många namn erbjöd en vacker provkarta på vilka namn som gillades vid denna tid.

Det var Oscar II och Sofia av Nassaus äldste son Oscar Gustav Adolf som blev tronföljare och sedermera kung Gustav V. När han ingick äktenskap med Victoria av Baden uppfattades det av samtiden som en försoningsakt. Sveriges kung Gustav IV Adolf hade ju blivit avsatt när Jean Baptiste Bernadotte adopterats av Gustav IV Adolfs farbror Karl XIII. Viktoria av Baden var barnbarn till den avsatte kungens dotter Sofia. Namnet Viktoria var dock en nyhet vid det Svenska hovet.

Drottning Viktoria av Sverige fyllde 60 år i augusti år 1922. Hon firade dagen på slottet Solliden som hon låtit uppföra på Öland. Drottning Viktoria var barnbarn till den avsatte svenske kungen Gustav IV Adolfs dotter Sofia. Vid drottning Viktorias sida syns kung Gustav V vars fullständiga namn var Oscar Gustav Adolf. Äldste sonen kronprins Gustav Adolf (eg. Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf), sedermera Gustav VI Adolf, syns stående mellan sina föräldrar bredvid sin bror Wilhelm. Sittande vid Gustav V sida syns Gustav Adolf som blev far till vår nuvarande kung. Hans fullständiga namn var Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund. Inom familjen kallades han Edmund. Bland övriga barn kan nämnas prinsessan Ingrid som sitter invid drottning Viktoria. Kronprins Gustav Adolf var vid detta tillfälle änkling sedan två år. Hans första hustru Margareta (Margaret Victoria Augusta Charlotte Norah) var barnbarn till drottning Viktoria av England.

Foto Atelier Jaeger
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Men förebilden var berömd, hon var Stora Britanniens drottning Viktoria, hela Europas "grandmother". Även de furstliga familjer som endast var släkt med släkten hedrade drottning Viktoria av England genom att döpa sina döttrar till Viktoria.

Drottning Victoria som levde mellan åren 1819 och 1901 blev regent år 1837. Hennes dopnamn var Alexandrina Viktoria. År 1840 äktade hon Albert av Hannover. Hennes nio barn med prinsgemålen ingick alla äktenskap. De flesta blev regenter eller fick barn som blev ingifta i regerande furstehus. Med anledning av detta kallades drottning Viktoria av Storbritannien hela Europas farmor och mormor. 26 av hennes ursprungligen 34 barnbarn överlevde barndomen. Kungahusen i Sverige, Norge och Danmark är alla ättlingar till drottning Viktoria.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Den engelska drottningens nio barn med prinsgemålen Albert och deras ättlingar kom att bli regenter eller föräldrar till blivande regenter i många av Europas kungahus. När drottning Viktoria av Storbritannien gav namn till sina barn var det släkt och anor som styrde namnvalet. Men när hennes barnbarn och deras efterkommande döpte sina telningar blandades nytt och gammalt om vartannat.

Den blivande Drottning Elizabeth II av England som nyfödd år 1926 tillsammans med sin mamma, den legendariska drottningmodern (1900-2002). Elizabeth Alexandra Mary var barnbarnsbarn till drottning Viktoria. Hon har varit Storbritanniens drottning sedan 1952.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Nu har vi alla enligt faställd ordning och tradition vid kunglig konselj den 24 februari 2012 fått veta vilka namn som vår svenska kronprinsessa Viktoria och prins Daniel har valt till sin dotter. Namnen Estelle Silvia Ewa Mary, Hertiginna av Östergötland har stor betydelse eftersom den lilla prinsessan av allt att döma kommer att bli Sveriges regent i framtiden. Estelle Bernadotte var maka till Folke Bernadotte. Estelle är ett namn som var populärt bland furstehusens döttrar under 1800-talet. Silvia är vår kära drottning. Ewa är farmors namn. Mary är ett namn som burits av flera medlemmar av Storbritanniens kungahus.




La belle époque - den vackra tiden

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

Början till slutet. Världens modernaste och osänkbara skepp representerade inte bara den då nya teknikens landvinningar. Den var också med sina salonger och sin klassindelning av passagerna en sarkofag för förflutna tiders livsstil och människosyn.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

När begreppet La Belle Époque myntades i tidningarna var den vackra tiden redan ett passerat kapitel i historien. Uttrycket la belle époque skapades ursprungligen för att karaktärisera den i Frankrike rådande mentaliteten under 1800-talets sista decennium och tiden fram till första världskriget. Men begreppet kom även att generellt användas för att beteckna den då gällande tidsandan i de flesta av Europas länder. Det sorglösa livet under glittrande kristallkronor var dock för det stora flertalet aldrig någonting annat än en nostalgisk illusion. Ett patetiskt försök att bevara en ålderdomlig aristokratisk livsstil i en värld som genomgick ett allt förändrande paradigmskifte. Slutet för La belle époque blev det förödande första världskrigets utbrott. Men förebudet som visade sig två år tidigare var Royal Mail Ship Titanics undergång våren 1912.

Dock finns det en hel del arvegods från den vackra tiden som vi fortfarande har nytta och glädje av. Den medicinska vetenskapen utvecklades i en tidigare aldrig skådad omfattning. I Frankrike hade biologen och kemisten Louis Pasteur med nya typer av experiment lyckats påvisa att mikroorganismer utgjorde en förutsättning för jäsning. Denna sin upptäckt utvecklade han sedermera till banbrytande resultat beträffande vaccinationer mot rabies och pastörisering av bland annat mejeriprodukter. Men när Pasteur dog år 1895 hade han också hunnit att förbättra fransk vintillverkning genom att avslöja orsakerna till felaktig jäsning i vin och även räddat den franska silkesindustrin från ekonomisk ruin genom att utröna orsakerna till det alltför stora bortfallet bland de odlade silkesmaskarna. Trots att det knappast var avsiktligt hade vetenskapen därmed säkrat de för la belle époque nödvändiga komponenterna nämligen champagnen och sidenet.

Det fanns inget Nobelpris under Pasteurs livstid. Om så hade varit fallet hade Pasteur troligen blivit nominerad.

Samtidigt som Pasteur gjorde sina banbrytande upptäckter var Nobelprisets upphovsman Alfred Nobel verksam med att öka sin enorma förmögenhet. Trots att dynamiten som var Nobels mest lukrativa uppfinning kom att användas i rustnings- och krigsindustrin trodde han obetingat på freden som idé. I november år 1895 undertecknade han sitt testamente där han bestämde att hans samlade förmögenhet skulle förvaltas av en stiftelse och att räntmedlen skulle fördelas som belöningar till de personer inom kategorierna litteratur, fysik, kemi, medicin och fredsstiftande som under föregående år hade varit mänskligheten till störst nytta. Fredspriset skulle enligt testamentet utdelas av en norsk Nobelkommitté. Under denna tid var Norge och Sverige förenade i union. Drygt ett år senare den 10 december 1896 avled Alfred Nobel i San Remo i Italien. Fem år därefter år 1901 hölls den första Nobelhögtiden i Sverige och i Norge. Då tilldelades Wilhelm Conrad Röntgen fysikpriset för sin upptäckt av röntgenstrålarna och Jean Henri Dunant Röda korsets grundare erhöll fredspriset.

Under la belle époque var monarkierna Europas vanligast förekommande statsskick. De betydande undantagen var de italienska och franska republikerna. Men trots detta koncentrerade sig tidens tidningar på de detroniserade kungahusens ättlingar. Presidenternas framtoning av byråkratisk korrekthet saknade de gamla aristokraternas karisma. I pressen skildrades kungligheternas öden och äventyr med respektfull beundran. Deras resor oaktat de skedde med landå eller med privat specialtillverkad tågvagn var nyhetsstoff. För celebriteterna fanns inga restriktioner eller landsgränser när de reste från badort till badort eller i förbifarten inviterade varandra till galamiddagar eller lät sig roas av teater och operaföreställningar. Endast det bästa var gott nog.

Klädmodet blev alltmer exklusivt och inriktades på kvalitet och elegans. I Paris skapades haute couture. Honnörsorden var förfining och exklusivitet.

Svandun, strutsfjädrar och japansk kimono. Allt kunde blandas i modets huvudstad Paris år 1899.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

I musik och konst skapades nya uttryckssätt och genrer. Glamour och exotism präglade nöjeslivet.

Vetenskapliga och tekniska framsteg genererade framtidstro och hybris. Ingenting var omöjligt. Det var bara en fråga om resurser, makt och stark vilja.

Allt detta komprimerades och sammanfattades i storartade företag som till exempel projekterandet av RMS Titanic, världens ditintills mest avancerade skeppsbygge. I konstruktionen av Titanic kombinerades moderna tekniska lösningar med ålderdomliga aristokratiska krav på avskildhet mellan herrskap och tjänstefolk, förfining och bekvämlighet. När Titanic förliste under sin jungfrufärd år 1912 kom haveriet förutom de uppenbara ekonomiska förlusterna och de många dödsoffren också att symbolisera hur en föråldrad livsstil dukade under inför modernitetens och naturlagarnas realiteter.

Men Titanics undergång var bara en viskning jämfört händelserna två år senare.

Trots att det av många var anat förvånade det en hel värld när första världskriget utbröt år 1914, vilket hastigt och brutalt avslutade alla drömmar om fred samtidigt som det avfärdade illusionen la belle époque.