APRIL Märkesdagar Helgondagar - Saints' Feast Days
 

NOTISA
Notisa.se
Notisa.com
 
Copyright Notisa © 2008 
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:

Notisa home 
Nyheter
Aktuellt
I backspegeln
Kyrkoåret
Helgondagar
Namnsdagar
Kungalängd
Rese ABC
Väder och rymd
Radio TV
Mat 
Spel
Notisa media
Bild- & mediabyrå
Picture- & media agency
Om Notisa
About Notisa
Ämnen topics
Julens ABC
Upphovsätt på internet
 

@-kontakt  
NORDICSITE
Webmagasin
 
NORDICBIZ
Nordic biz to biz
 
NOTISA
Hälsa kalenderfakta och mediebyrå
NORDICSHOP
Webshop
 
SWEDENSITE
Svensk portal
Swedish Gateway
 
SWEDENSITE.NET
webdesign
DESIGN SWEDEN
Svensk design
SWEDENSHOP
Webshop
 
SWEDENSPORT
Svensk sport 
SUND1
Region Malmö Köpenhamn
GRINDSLANTEN
webbgalleri med inriktning på folklig kultur
HEMHUS
Hus och hem i miljö och hälsoperspektiv
LYCKAN
Tursajten

 

Copyright gäller beträffande all text och alla bilder som publiceras på Notisas hemsidor. All kopiering och publicering av texter och bilder utan tillstånd är otillåten.Otillåten publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa media (Notisa Bildarkivet)

All rights reserved do not use text or pictures from this site without written permission from Notisa mediaarchives. 

Copyright Notisa © 2008 
 
Svensk Hof Calender år 1823
Mars - Vårmånad
Swedish "Hof Calender" 1823
Mars - The month of Spring
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:
Copyright Notisa © 2008 

 
 
 
  Copyright 2008 © Notisa
 
 
 
Medeltida helgondagar och traditioner
Medieval Saints' Feast Days and traditions
Januari/January Februari/February
Mars April
Maj/May Juni/June
Juli/July Augusti/August
September Oktober/October
November  December
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.
APRIL
Medeltida helgondagar och gamla kalendertraditioner i Sverige
Medieval Saints' Feast Days and old calendar traditions in Sweden
4.4

S:t Ambrosius kallad den odödlige. Biskop i Milano år 374. Han dog 397. Hans minne firas numer den 7 dec. Han introducerade begreppet mässa och var skyddshelgon för biodlare och husdjur. D 397.

St. Ambrose was called the the immortal. Bishop of Milan in 374. His memorial is nowadays celebrated on December 7. He introdused the missa consept and was patron saint of domesticated animals and beekepers. D 397.

14.4

S:t Tiburtius och S:t Valeriuanus var bröder Valerian var gift med S:t Cecilia.Legenden om deras liv och martyrskap var mycket populär under medeltiden. S:t Tiburtius och S:t Valeriuanus dog båda martyrdöden år 230.

S:t Valerianus and S:t Thateus were brothers. S:t Valerianus was S:t Cecilia’s husband.The legend about their lives and martyrdom was very popular during the Middle Ages.Both S:t Valerianus and S:t Thateus suffered martyrdom.D 230.

23.4

S:t Georgius eller S:t Göran var soldat hos den romerske kejsaren Diokletianus. Kejsaren var dock de kristnas svurna fiende. När S:t Göran lämnade armèn och opponerade sig mot kejsarens grymheter mot de kristna blev han själv torterad och halshuggen. Den mycket älskade S:t Göran legenden som skildrade hur han stred mot draken och räddade den vackra prinsessan var symbolbilden för varje kristens kamp mot djävulen.Prinsessan symboliserade den kristna tron. hAN VAR englands och Kataloniens skyddpatron. S:t Göran dog 303.

St. George also called S:t Georgius was a soldier in the army of the roman Emperor Diocletian. The Emperor was a sworn enemy of the Christians.When St. George left the army and opposed against the Emperors cruelty torwards the christians he was tortured and beheaded.The much loved S:t George legend told the story about how he killed the evil dragon and rescued the beutiful princess was the symbolic picture of every single Christians victory over the devil.The princess symboliced the faith.St. George Was patron of England and Catalonia. He died in 303.

25.4

St. Markus var den förste biskopen av Alexandria. S:t Markus förknippas också med S:tPaulus och S:t Barnabas. Han var också S:t Peters medhjälpare i Rom. Enligt traditionen har marsipan uppkallats efter St. Markus. Han dog år 66 eller 67.

St. Mark was the first Bishop of Alexandria and was associated with St. Paul and St. Barnabas. He was also the helper and friend of S:t Peter in Rome. Accoding to tradition marzipan has got its namne after St. Mark. He died in the year 66 or 67.

26.4

S:t Marcellinus kallades också den lilla hammaren. Han var påve två gånger.Numer är hans fastdaf den 2 juni.Dog som martyr år 304.

S:t Marcellinus also called the small hammer.He was pope twice. Nowadays his feastday is june 2. Died as martyr in 304.

28.4

S:t Vitalis blev levande begrav och martyr under kejsar Neros tid år 62.D 62.

S:t Vitalis was buried alive and died as a martyr under the time of Emperor Nero.D62.

29.4

S:t. Peter av Verona (1205 -1252). År 1221 blev han upptagen som munk i dominikanerorden. År 1234 utsåg påven honom till inkvisitor. Hans huvuduppgift var att bekämpa katarerna.S:t. Peter av Verona blev mördad år 1252.
han var inkvisitorernas jesuiternas barnaföderskornas skyddspatron. D 1252.

S:t Peter of Verona (1205 -1252).In 1221 he was accepted as munk into the Dominican Order. In the year 1234, he was appointed by the Pope as inquisitor. The main task was to defeat the Catharists. S:t Peter of Verona was killed 1252.S:t Peter of Verona was patron saint of inquisitors Jesuits and birthgiving women.

30.4

Catharina Senensis föddes år 1347 som det tjugofemte barnet till en ullfärgare i Siena. Hon fick uppenbarelser vid sex års ålder. Tio år senare blev hon upptagen som nunna i Dominikaner orden.Hon övertalade påven att återvända från Avignon till Rom. Catharina Senensis levde av örter och vatten och dog endast 33 år gammal. Hon kallades kyrkans läkare. D 1380.

S:t. Catherine of Siena was born in 1347 as the 25th child of a wool dyer in Siena.At sex years of age she was beginning having visions.Ten years later she was accepted as nun into the Dominican Order. She persuaded the Pope to go back from Avignonto Rome. Herbs and water was Catharina Senensis only food. She died when she was only 33. She was called Doctor of the Church. D 1380.

Hunddagar luddenätter och himmersdagar
Märkesdagar enligt folktro och kalendrar
Januari
Röd himmel nyårsdag lovade krig och oväder. Om solen sken Pauli dag den 25 januari blev det goda skördar. Detsamma gällde om solen sken Vincenti dag den 25 januari. Den 2, 7, 8 och 15 var förkastade dagar för den som sökte läkedom. 
Februari 
Frost Sankt Peders natt den 22 februari förebådade trettio nätters hård frost. Sjunde dagen i månaden var farlig dag för bot av sjukdom.
Mars 
Om Sankt Bengts dag den 22 mars var våt blev våren regnrik. Klar Vårfru dag den 25 mars lovade ett gott år. Om det var frost under vårfru natt blev det frost i fyrtio nätter. Den 15, 16, 17 och 18 var farliga dagar för läkedom.
April
Sankt Marci dag den 25 april var gångardag. Under den katolska tiden välsignades marker och grödor denna dag av prästen. Som vädret var denna dag skulle det bli under trettio dagar framåt. Den 7 och 25 april var det olämpligt att åderlåta sig.
Maj 
Om kreatur föll under Ludde nätterna, dvs. de två nätterna före och efter Philippi den 1 maj, förebådades död i djurbesättningen. Om det regnade vid Urbani dag den 25 skulle det bli mycket ogräs i åkrarna. Den 7, 15 eller den 17 skulle man inte låta blod eller taga läkedom.
Juni
Midsommarnatten var orakeltid. Då visade sig framtiden för den som förstod sig på att tyda tecknen. Johannes Döparens dag den 24 juni Midsommardagen var också orakeldag då framtiden kunde utluskas. Åskade det var svår sjukdom bland allmänheten att vänta. Sådant som vädret visade sig denna dag skulle det bli under resten av sommaren. Den 9 borde ingen åderlåta sig.
Juli
Om det regnar Sankt Margarethas natt den 20 juli blir det ett dåligt år för nötter och vissa bär. Åskar det under denna natt får bonden ett bra kornår. Men för folket stundar sjukdomstid. Hunddagarna eller som vi kallar det rötmånaden ansågs vara en farlig tid då mycket oknytt och otyg var i farten. Den 1, 15 och 17 var olämpliga datum för att söka läkedom med åderlåtning och medikamenter.
Augusti
Om solen sken den 15 augusti som var jungfru Marias himmelsfärdsdag lovades goda skördar av bär och frukt. Äskade det denna månad den 15, 19 eller den 20 kunde svåra sjukdomar och farsoter vara att vänta. Dessa dagar skulle ingen läkedomsbot sökas.
September
Sankt Mikaels dag eller Mickelsmäss skulle man plocka ett vinteräpple eller ett ekollon och titta efter om det var maskstunget. Om så var fallet väntade en snörik vinter. Om det åskade någon av de fyra Himmerdagarna den 18, 19, 20 eller den 21 september, väntade stor skörd samt herredöd påföljande år. Herredöd var ett begrepp som betecknade farsoter. Dessa dagar var också olämpliga för läkedomsbot.
Oktober
Om lövfällningen gick långsamt väntade en lång och kall vinter. Oktober var slaktmånad och det fanns de som passade på tillfället att försöka sia om framtiden genom att granska slaktdjurens inälvor. Den 6 oktober borde man akta sig för åderlåtning och läkedom.
November
I november skulle man gå i skogen och skära sig en bit bark av ett träd. Helst skulle det vara en bit ek eller bokbark men det gick an även med andra sorter. Var barkbiten torr lovades varm vinter var barken våt blev vintern kall. Om sankt Mårtens dag inföll en fredag väntade dålig skörd kommande år. Åskade det Mårtens dag väntade goda tider. Den 16 och 17 november var dåliga dagar för åderlåtning och annan sjukdomsbot.
December
Julnatt och juldag var orakeltid då den som var synsk kunde ta veta hur framtiden skulle bli. Om julaftonen och julnatten var klara väntade ett bra år utan missväxt. Blåste östanvind förebådades kreatursdöd. Västanvind varnade för död bland furstar och mäktiga män. Om juldagen inföll en söndag väntade ett bra år med varm och tjänlig väderlek för grödor, djur och människor. Den 16 och 17 skulle inte åderlåtning eller annan läkedom brukas.
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.
 
KALENDERFAKTA /CALENDAR FACTS 
Januari/January 
Februari/February
Mars/March
April 
Maj/May
Juni/June
Juli/July 
Augusti/August
September
Oktober/October
November
December
I backspegeln
Namnsdagar /Name Days
Helgondagar/Saints' Feast Days
Nobel 
Marknader/Fairs
Copyright Notisa © 2008 
 

 Copyright information

TEXT: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2007
ALLT MATERIAL PÅ DESSA SIDOR OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK. OTILLÅTEN ANVÄNDNING DEBITERAS.
  

 

 

 


NOTISA
Copyright 2008
 

Tillbaka / back to main page