| Copyright
2008 © Notisa |
Medeltida helgondagar och traditioner
Medieval Saints' Feast Days and traditions |
| Januari/January |
Februari/February |
| Mars |
April |
| Maj/May |
Juni/June |
| Juli/July |
Augusti/August |
| September |
Oktober/October |
| November |
December |
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck
© 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras. |
|
Februari/February
Medeltida
helgondagar och gamla kalendertraditioner i Sverige
Medieval Saints' Feast Days and old calendar traditions in Sweden
|
| 1.2 |
S:t Birgitta av Irland. Grundade ett kloster
på Irland. levde under 400-talet. S:t Patrick var hennes
vän.
St. Bridget
of Ireland.
She founded a convent In Ireland. Lived during the 5th century.
St. Patrick was her friend. |
| 2.2 |
Kyndelsmäss
Ljusmässa
Jungfru Maria Kyrkogång
Candelaria
Purificatio Mariae |
| 3.2 |
Blåsmässa
S:t Blasius var biskop i Mindre Asien. Enligt legenden botade
han många som led av sjukdom. Skyddspatron för vilda
djur och halssjukdomar. Martyr. D 316.
Blasie
mass
St. Blasie was bishop in Minor Asia. According to the legend
he healed many suffering from illnesses. He was partron Saint
of wildlife and of throat Illnesses. Martyr. D 316. |
| 4.2 |
S:t Ansgarius (801-865)
"Nordens Apostel" Biskop av Hamburg-Bremen. Missionerade
och grundade kyrkan i Skandinavien.
St. Ansgarius
(801-865) He was "the apostle of the North". Bishop
of Hamburg-Bremen. Missionary who founded church of Scandinavia. |
| 5.2 |
S:t Agatha. Född i Catania, Sicilien. Martyr.
D omkring år 250.
St. Agatha.
Born in Catania. Sicily. Martyr. D around year 250. |
| 6.2 |
Dordredagen
S:t Dorotea. Levde i Caesarea, Kappodocien. Blev dödad som
martyr efter att ha vägrat att offra till de romerska gudarna
D 304.
Dordre
Day
St. Dorothea lived in Caesarea, Cappadocia. When she refused
to sacrifice to the roman gods, she was killed and martyred.
D 304 |
| 7.2 |
S:t Richardus var fader till många helgon.
Willibald, Winebald och Walburga. Dog i Lucca under en pilgrimsfärd
till Rom. D 720
St. Richardus
was the father of many saints, Willibald, Winnebald, and Walburga.
Died at Lucca when he was on a pilgrimage to Rome. D 720 |
| 8.2 |
S:t Malachias var född i Armagh, Irland.
När han blev ärkebiskop av Armagh ersatte han den keltiska
liturgin med den romerk katolska liturgin. Han besökte S:t
Bernhard av Clairvaux i Frankrike och grundade klostret Mellifont
efter återkomsten till Irland. S:t Malachias botande av
den skotske kungen David I son gjorde honom berömd. S:t
Malachias återvände till Clairvaux år 1139.
Han dog där i november samma år.
St. Malachias
was born in Armagh, Ireland. When he became archbishop of Armagh
he replaced the Celtic liturgy with the Roman liturgy. He visited
St. Bernard at Clairvaux in France and founded Mellifont Abbey
after returning to Ireland. St. Malachias healing of the son
of King David I of Scotland made him famous. St. Malachias returned
to Clairvaux in 1138. He died there in November the same year. |
| 9.2 |
S:t Apollonia. Enligt legenden blev S:t Apollonia
matyr när hon vägrade förneka sin kristna tro
under kejsar Decius regeringstid. Alla Apollonias tänder
slog ut innan hon dödades. Hon är skyddspatron för
tandsjukdomar och anropas ofta av de som lider av tandvärk.
D 249.
St. Apollonia.
According to legend
St. Apollonia, was martyred for not renouncing her Christian
faith during the reign of Emperor Decius. Apollonia had all her
teeth knocked out before she was killed. She is considered the
patron of dental diseases and is often invoked by those who suffers
from toothaches. D 249. |
| 10.2 |
S:t Scholastica var syster till St. Benedict.
Grundade liksom sin berämde bror ett kloster. D 543.
St. Scholasticasister
of St. Benedict, Like her famous brother she established a monestary.
D 543. |
| 11.2 |
S:t
Euphrosyne. Det förekommer minst två helgon med det
aktuella namnet. En av dem var född i Egypten som dotter
till en affärsman. Hon klädde sig som munk för
att undvika att bli bortgift. Hon kallade sig Smaragdus Eremiten.
Som fader Smaragdus gav hon råd till till många kristna.
Hennes egen far konsulterade henne flera gånger utan att
känna igen henne.
St. Euphrosyne.
There are at least two Saints with the actual name. One of them
was born in Egypt as a daughter of a merchant. She dressed as
a monk in order to avoid marriage. She called herself the hermit
Smaragdus. As Father Smaragdus she gave many chistians advice.
Her own father consulted her on several occation without recognizing
her.
S:t Euphrosyne
från Polotsk var prinsessa och dotter till prins Svyatoslav.
Hon blev nunna vid 12 års ålder. Senare i livet grundade
hon ett kloster. Dog under ett besök i Jerusalem. D 1173.
St. Euphrosyne
of Polotsk. Princess, the daughter of Prince Svyatoslav. At the
age of twelve she became a nun. She became some years later foundress
of a convent. Died during her Stay i Jerusalem
D 1173. |
| 12.2 |
S:t Eulalia. Född i Spanien, dog som martyr
vid 12 års ålder. Dömd till döden av domaren
Dacian. D 304.
St. Eulalia, born in Spain.
Died as
martyr in 12 years of age. Judge Dacian sentenced her to death.
D 304. |
| 13.2 |
S:t Agabus. En av de 72 lärjungar som nämns
av Lukas. Dog i staden Antiokia som martyr
St. Agabus
one of the 72 disciples mentioned by St. Luke. He died as martyr
in the city of Antioch. |
| 14.2 |
S:t Valentin var präst i Rom. Han bistod
många matyrer under kejsar Claudius II. Enligt traditionen
var S:t Valentin de förälskades beskyddare. S:t Valentin
blev halshuggen år 269 eller 270 i Rom.
St. Valentin
was priest in Rome. He assisted many of the martyrs in the persecution
under Claudius II. According to tradition St. Valentin was patron
of lovers. He was beheaded in 269 or 270. |
| 15.2 |
Siffermäss
S:t Sigfrid var född i York i England. Han sändes av
kung Mildred till Sverige. S:t Sigfrid var förste biskopen
i Skara, Västergötlands och Smålands apostel.
Han dog i Växjö år 1067.
Siffermass
St. Sigfrid was born in York in England. King Mildred sent him
to Sweden. St. Sigfrid became the first bishop of Skara. He was
also the apostle of the Swedish provinces "Småland"
and "Västergötland". St. Sigfrid died in
Växjö in 1067. |
| 16.2 |
S:t Juliana vägrade att gifta sig med en
romersk prefekt. Dog som martyr år 305.
St. Juliana
Refused to marry a Roman prefect. Died as martyr in the year
of 305. |
| 17.2 |
S:t Polychronius. Biskop av Babylon som dog martyrdöden
under 200-talet.
St. Polychronius.
Bishop of Babylon. Died as martyr during third century. |
| 18.2 |
S:t
Concordia, martyr som dog under kejsar Decius tid.
St. Concordia,
martyr who died during emperor Decius time. |
| 19.2 |
S:t Gabinus var far till S:t Susanna och bror
till påven S:t Gaius. Han var även släkt med
kejsar Diocetianus. Sedan han blivit döpt kristen fängslades
han och dog i romerskt fängelse. D 295.
St. Gabinus was father of S:t Susanna and brother of the pope
St. Gaiu. St. Gabinus was also a relative of emperor Diocetian.
Being babtizeised christian he was orisoned. He died ina Roman
prison,
D 295. |
| 20.2 |
S:t Eucharius. Förste biskop av Orleans.
Dog under första århundradet.
S:t Eucharius.
Bishop of Orleans. Died during the first century. |
| 21.2 |
S:t Hilarius. Biskop av Arles. D 449
St. Hilarius.Bishop
of Arles. D 449 |
| 22.1 |
Peter Katt
Per i Stolen
Cathedra S:t Petri. Simon Peter eller Cephas var den förste
påven. Tillsammans med S:t Paul grundare av den heliga
stolen i Rom. D 64.
Cathedra
S:t Petri.
Simon Peter or Cephas was the first pope. Together with St. Paul
founder of the see of Rome. D 64. |
| 23.2 |
S:t Tertullianus. Romersk martyr. Dog under kejsar
Valerians tid. D 257.
St. Tertullianus.
Roman Martyr. Died during the reign of emperor Valerian. D 257. |
| 24.2 |
Mattsmässa
S:t Matthias. Apostel som efterträdde Judas Iskariot bland
Jesu lärjungar.
Matthiasmass
St. Matthias. Apostle who succeded Judas Iscariot among the diciples
of Jesus. |
| 25.2 |
S:t Victorinus Missionär och martyr. D 287.
St. Victoricus missionnary and martyr. D 287. |
| 26.2 |
S:t Nestor. Biskop och martyr. Dog under 200-talet.
St. Nestor.
Bishop and martyr, died during the third century. |
| 27.2 |
S:t Leander Biskop av Sevilla
i Spanien. Dog under 500-talet.
St. Leander.
Bishop of Seville in Spain. Died during the sixth century. |
| 28.2 |
S:t Makarios. Egyptisk eremit som vägrade
äta kött. Han försökte även hålla
sig vaken och inte sova. D 250.
Maria, namn i kalendern denna dag sedan 1806 för att hylla
Gustav IV Adolfs dotter.
St. Makarios
Egyptian hermit. He refused to eat meat. He also tried to stay
awake and not sleep. D 250.
Maria, in calendar this day since 1806 to celebrate the Swedish
king Gustav IV Adolfs daughter |
| 29.2 |
Endast skottår, inget namn.
Only leap
year, no name. |
|
|
|
|
| |
V.g.
notera att denna helgonkalender är en traditionell lokal
svensk-nordisk version av den romersk katolska helgonkalendern.
Please
notice that this Saint calendar is a local Swedish and Nordic
traditional version of the Roman Catholic Saints Feast
Days calendar.
|
| |
|
|
Hunddagar
luddenätter och himmersdagar
Märkesdagar enligt folktro och kalendrar |
Januari
Röd himmel nyårsdag
lovade krig och oväder. Om solen sken Pauli dag den 25 januari
blev det goda skördar. Detsamma gällde om solen sken
Vincenti dag den 25 januari. Den 2, 7, 8 och 15 var förkastade
dagar för den som sökte läkedom. |
Februari
Frost Sankt Peders
natt den 22 februari förebådade trettio nätters
hård frost. Sjunde dagen i månaden var farlig dag
för bot av sjukdom. |
Mars
Om Sankt Bengts dag
den 22 mars var våt blev våren regnrik. Klar Vårfru
dag den 25 mars lovade ett gott år. Om det var frost under
vårfru natt blev det frost i fyrtio nätter. Den 15, 16, 17
och 18 var farliga dagar för läkedom. |
April
Sankt Marci dag den
25 april var gångardag. Under den katolska tiden välsignades
marker och grödor denna dag av prästen. Som vädret
var denna dag skulle det bli under trettio dagar framåt.
Den 7 och 25 april var det olämpligt att åderlåta
sig. |
Maj
Om kreatur föll
under Ludde nätterna, dvs. de två nätterna före
och efter Philippi den 1 maj, förebådades död
i djurbesättningen. Om det regnade vid Urbani dag den 25
skulle det bli mycket ogräs i åkrarna. Den 7, 15 eller
den 17 skulle man inte låta blod eller taga läkedom. |
Juni
Midsommarnatten var
orakeltid. Då visade sig framtiden för den som förstod
sig på att tyda tecknen. Johannes Döparens dag den
24 juni Midsommardagen var också orakeldag då framtiden
kunde utluskas. Åskade det var svår sjukdom bland
allmänheten att vänta. Sådant som vädret
visade sig denna dag skulle det bli under resten av sommaren. Den
9 borde ingen åderlåta sig. |
Juli
Om det regnar Sankt
Margarethas natt den 20 juli blir det ett dåligt år
för nötter och vissa bär. Åskar det under
denna natt får bonden ett bra kornår. Men för
folket stundar sjukdomstid. Hunddagarna eller som vi kallar det
rötmånaden ansågs vara en farlig tid då
mycket oknytt och otyg var i farten. Den 1, 15 och 17 var olämpliga
datum för att söka läkedom med åderlåtning
och medikamenter. |
Augusti
Om solen sken den 15
augusti som var jungfru Marias himmelsfärdsdag lovades goda
skördar av bär och frukt. Äskade det denna månad
den 15, 19 eller den 20 kunde svåra sjukdomar och farsoter
vara att vänta. Dessa dagar skulle ingen läkedomsbot
sökas. |
September
Sankt Mikaels dag eller
Mickelsmäss skulle man plocka ett vinteräpple eller
ett ekollon och titta efter om det var maskstunget. Om så
var fallet väntade en snörik vinter. Om det åskade
någon av de fyra Himmerdagarna den 18, 19, 20 eller den 21
september, väntade stor skörd samt herredöd påföljande
år. Herredöd var ett begrepp som betecknade farsoter.
Dessa dagar var också olämpliga för läkedomsbot.
|
Oktober
Om lövfällningen
gick långsamt väntade en lång och kall vinter.
Oktober var slaktmånad och det fanns de som passade på
tillfället att försöka sia om framtiden genom
att granska slaktdjurens inälvor. Den 6 oktober borde man
akta sig för åderlåtning och läkedom. |
November
I november skulle man
gå i skogen och skära sig en bit bark av ett träd.
Helst skulle det vara en bit ek eller bokbark men det gick an
även med andra sorter. Var barkbiten torr lovades varm vinter
var barken våt blev vintern kall.
Om sankt Mårtens dag inföll en fredag väntade
dålig skörd kommande år. Åskade det Mårtens
dag väntade goda tider.
Den 16 och 17 november var dåliga dagar för åderlåtning
och annan sjukdomsbot. |
December
Julnatt och juldag
var orakeltid då den som var synsk kunde ta veta hur framtiden
skulle bli. Om julaftonen och julnatten var klara väntade
ett bra år utan missväxt. Blåste östanvind
förebådades kreatursdöd. Västanvind varnade
för död bland furstar och mäktiga män. Om
juldagen inföll en söndag väntade ett bra år
med varm och tjänlig väderlek för grödor,
djur och människor. Den 16 och 17 skulle inte åderlåtning
eller annan läkedom brukas.
|
Copyright
sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck
© 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras. |
|
|
|
Copyright information
TEXT: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK
© 2000-2007
ALLT MATERIAL PÅ DESSA SIDOR OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH
FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND
FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK.
OTILLÅTEN ANVÄNDNING DEBITERAS.
|
|
FEBRUARI/FEBRUARY Märkesdagar
Helgondagar - Saints' Feast Days
