JANUARI/JANUARY Märkesdagar Helgondagar - Saints' Feast Days
 

NOTISA
Notisa.se
Notisa.com
 
Copyright Notisa © 2008 
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:

Notisa home 
Nyheter
Aktuellt
I backspegeln
Kyrkoåret
Helgondagar
Namnsdagar
Kungalängd
Rese ABC
Väder och rymd
Radio TV
Mat 
Spel
Notisa media
Bild- & mediabyrå
Picture- & media agency
Om Notisa
About Notisa
Ämnen topics
Julens ABC
Upphovsätt på internet
 

@-kontakt  
NORDICSITE
Webmagasin
 
NORDICBIZ
Nordic biz to biz
 
NOTISA
Hälsa kalenderfakta och mediebyrå
NORDICSHOP
Webshop
 
SWEDENSITE
Svensk portal
Swedish Gateway
 
SWEDENSITE.NET
webdesign
DESIGN SWEDEN
Svensk design
SWEDENSHOP
Webshop
 
SWEDENSPORT
Svensk sport 
SUND1
Region Malmö Köpenhamn
GRINDSLANTEN
webbgalleri med inriktning på folklig kultur
HEMHUS
Hus och hem i miljö och hälsoperspektiv
LYCKAN
Tursajten

 

Copyright gäller beträffande all text och alla bilder som publiceras på Notisas hemsidor. All kopiering och publicering av texter och bilder utan tillstånd är otillåten.Otillåten publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa media (Notisa Bildarkivet)

All rights reserved do not use text or pictures from this site without written permission from Notisa mediaarchives. 

Copyright Notisa © 2008 
 
Svensk Hof Calender år 1823
Mars - Thorsmånad
Swedish "Hof Calender" 1823
Mars - The month of the god Thor
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:
Copyright Notisa © 2008 

 
 
 
  Copyright 2008 © Notisa
 
 
 
Medeltida helgondagar och traditioner
Medieval Saints' Feast Days and traditions
Januari/January Februari/February
Mars April
Maj/May Juni/June
Juli/July Augusti/August
September Oktober/October
November  December
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.
Januari
Medeltida helgondagar och gamla kalendertraditioner i Sverige
Medieval Saints' Feast Days and old calendar traditions in Sweden
1.1 Nyårsdag
New Years day
Jesu omskärelse
The Circumcision of Our Lord
Circumcisio Domini
2.1 Sanct Macarius från Alexandria D 405.
Saint Macarius the Alexandrian, D 405.
Abel och Seth, söner till det första människoparet Adam och Eva.
Abel and Seth, sons of the first couple Adam and Eve.
3.1 Enoch fader till Metusalem (Genesis)
Enoch father of Metusalem Genesis)
Sancta Genevieve, Paris beskyddarinna, D 512.
Saint Genevieve, Patroness of Paris, D 512.
4.1 Titus (apokryfisk trad.) var en av de brottslingar som dömdes till döden samtidigt som Jesus. Titus bad Jesus: Kom ihåg mig när du kommer till ditt rike.
Och Jesus svarade: Sanneligen säger jag dig att redan i dag ska du vara med mig i paradiset.
Titus (Apocryphal trad.) was one of the criminals who was sentenced to death together with Jesus. Titus asked Jesus: Remember me when you come into your kingdom.
And Jesus answered him: I tell you the truth, today you will be with me in paradise.
5.1 Trettondagsafton
I gamla tider utförde grupper med unga gossar lokala julspel som annonserades med kringbärandet av "ljusa stjärnan". Därav kommer benämningen stärngossar.
In the ancient times, the evening before Three King's Day, a Christmas play was put on by a group of local young boys. The play was announced by a star shaped lantern called "the bright star" which was carried around by "stjärngossarna" "the Star boys".
I kalendern fanns namnet Simeon Styliten. Han var född i norra Syrien år 389.
St. Simeon Stylites was born in northern Syria around 389 A.D.
6.1 Epiphania Domini, Trettondag jul, Heliga tre kungars dag. Kungarnas namn var Kasper, Melker, Baltsar.
Epifanina, Epiphania Domini, Three King's Day. The names of the kings were Caspar, Melchior and Balthasar.
7.1 Danske helgonet Knud Lavards dag (Dux Lawardus) i medeltida nordiska helgonkalendrar. Knud mördades av sin kusin år 1131.
In Medieval Nordic calendar This was the feast day of the Danish saint Knud Lavard (Dux Lawardus). He was killed by his cousin in 1131.
Änglafardagen. Änglarna lämnade denna dag de levandes boningar.
Även förfäderna kallades änglar.
"Angels leaving Day". According to Nordic tradition Christmas angels were leaving the world of the living this day "änglafardagen".
The sprits of the ancestors were also called angels.
8.1 S:t Erhardus, irländare som missionerade i Tyskland, d. 686.
St. Erhardus, Irishman bishop and missionary in Germany. Died in 686.
9.1 S:t Julianus och hans hustru Basilissa gjorde sitt hem till sjukhus för fattiga sjuka. Han dog martyrdöden i Antokia år 302.
St. Julian and his wife Basilissa made their home a Christian hospital for the sick and poor. He died in 302 as a martyr in Antioch.
10.1 S:t Paulus Eremiten, den förste eremiten d. 342, levde 90 år i en grotta.
St. Paul the first hermit, d 342. He lived 90 years alone in a cave.
S:t Nicanor kallades den förste martyren och en av Jerusalems sju diakoner.
St. Nikanor was called the first martyr. He was also one of the seven deacons of Jerusalem.
11.1 S:t Hyginus den 9:e påven i Rom, d. 140
St. Hyginus, the 9th Pope of Rome, D 140
12.1 S:t Arcadius dog metyrdöden i Caesarea troligen under kejsar Diocletianus tid.
St. Arcadius, martyr who lived and died in Caesarea probably during the time of Diocletianus.
13.1 Tjugondag Knut
Kung Knut (Canutus Dux) S:t Canute IV efterträdde sin bror Harald III som kung i Danmark. Kung Knut dödades i ett uppror 1086. Hans relationer till det svenska tjugodagknutfirandet är okända.
20 days past Christmas Eve we in Sweden celebrates "tjugondag Knut" ("twentieth day Knut").
King Knud (Canutus Dux) St. Canute IV succeeded his brother Harald III. King Knud was killed in a riot in 1086. His relations to the Swedish celebration of "Knut 20th", when Christhmastime is coming to the end, is unknown.
14.1 S:t Felix av Nola. Han gav sitt arv till de fattiga och blev biskopens medhjälpare. Under Decius förföljelser under 250- talet av de kristna fängslades han flera gånger men blev alltid befriad av en ängel.
St. Felix of Nola donated his inheritance to the poor and became assistant of the Bishop. Ordained by Bishop During Decius' persecution of the Christians in 250, Felix was imprisoned at several occaitions. Every time he was released from prison by an angel.
S:t Hilarus av Pointers är de ormbitnas skyddspatron. Festdagen är numer den 13 januari. S:t Hilarus dog 368.
St. Hilarus of Pointiers. Patron against snake bites. Feast Day nowadays is the January 13. St Hilarus died 368.
15.1 S:t Maurus (Moren), lärjunge till S:t Benedict, d. 500-talet
St. Maurus was a disciple of St. Benedict, D 6th century.
16.1 S:t Marcellus valdes till Påve år 309. Han sändes i landsflykt av kejsar Maxentius. Han dog i exil år 309.
St. Marcellus was elected Pope in 307. Emperor Maxentius sent St. Marcellus into exile. St. Marcellus died in exile in 309.
17.1 S:t Antonius Eremiten
Levde i 35 år i en grotta därefter i 25 år på ett berg. Han slutade sina dagar i öknen år 356 när han var 105 år gammal.
St. Antonius the hermit
Lived 35 years in av cave and thereafter 25 years on a mountain. He died in the desert in 356 when he was 105 years old.
18.1 S:t Prisca var enlig legenden endast 13 år när hon dog martyrdöden, vilket skedde år 64.
St. Prisca was according to legend only 13 years of age when she died as a martyr. D 64.
19.1 Hindersmässa
S:t Henrik av Uppsala, Finlands skyddspatron. Herny som var engelsman tjände den heliga kyrkan i Rom när han av påven år 1152 vigdes till Uppsalas biskop. Tillsammans med kung Erik av Sverige deltog han i invasionen av Finland. Han stannade i Finland när kung Erik återvände till Sverige. Henrik mördades senare därstädes av en bonde kallad Lalli.
Hinricmass
St. Henry of Uppsala. Patron saint of Finland
. Henry who was an Englishman
served the holy church in Rome when the Pope in 1152 consecrated him as Bishop of Uppsala, Sweden.
Togehther with King Eric of Sweden he took part in the invasion of Finland. Henry remained behind when King Eric returned to Sweden. Henry was later murdered in Finland by a farmer named Lalli.
20.1 S:t Fabian
En vit duva landade på Fabians huvud under påvevalet. Detta uppfattades ett tydligt tecken från Gud och Fabian valdes till påve. Han dog som martyr år 250.
St. Fabian
During a papal election a white dove settled on Fabian's head. The Dove was a clear sign from God and Fabian was elected Pope. He died a martyr in 250.
S:t Sebastian
S:t Sebastian var kapten i kejsar Docletianus livvakt. Han var kristen i hemlighet för att kunna att hjälpa sina trosfränder. Sebastian blev förådd och kejsaren beordrade hans död. Han sköts med pilar och lämnades som död. Han blev dock vårdad till hälsa. Strax därefter blev han ihjälslagen på kejsarens befallning.
D. 286 eller 288.
St.Sebastian
St. Sebastian was captain in the praetorian guards by Emperor Diocletian. In order to help his christian friends Sebasten kept his faith as a secret.Sebastina was betrayed and the Emperor ordered execution.
St. Sebastian was shot with arrows and then left for dead. He was nursed back to health. Soon after, Sebastian was beaten to death on the Emperor's orders.
D 286 or 288.
21.1 S:t Agnes avslog frieriet från den romerske guvernörens son eftersom hon hade lovat Gud att inte ingå jordiskt äktenskap. Avslaget gjorde guvernören rasande. 13 år gammal blev hon kristen martyr.
D. 304.
St. Agnes refused to marry the Roman governor's son. She had made God a promise not to marry anyone on earth. Her decision made the governor furios. 13 years of age she become a christian martyr.
D 304.
22.1 S:t Vincent, S:t Orontius och S:t Viktor
var alla tre missonärer i Pyreneerna. S:t Vincent och S:t Orintius var bröder. Alla tre blev martyrer år 305.
St. Vincent, St.Orontius and St. Victor
were all three missionaries in the Pyrenees. S:t Vincent and S:t Orintius was brothers. All three were martyred in 305.
23.1 S:t Emerentiana
Hon var fostersyster till S:t Angnes. När hon bad vid S:t Agnes grav blev hon stenad till döds. D. 304.
St. Emerentiana was the foster sister of St. Agnes. When she was praying at St. Angnes' grave she was stoned to death. D 304.
24.1 Kung Eriks skrinläggning
Ericus translatus
25.1 Pålsmässa
S:t Paulus omvändelse på vägen till Damaskus.
St. Paul's mass
St. Paul was converted on the road to Damascus.
26.1 Polykarpus av Smyrna
Biskop av Smyrna, en av den tidiga kyrkans fäder. D. före 155.
St. Polycarp of Smyrna
Bishop of Smyrna, one of the the early churchfathers. D. before 155
27.1 S:t John Chrysostom (Guldmunnen eftersom han var vältalig) föddes i Antiokia, Syrien. Han var en av de mest betydelsfulla männen i kyrkan. Alltid påvens vän men inte en vän till Theofilus patriarken i Aexandria.
S:t John dog 407.
St. John, named Chrysostom (golden-mouthed on account of his eloquence). He was born in Antioch, Syria. He was one of the most important men of the Church. Always a friend of the Pope but not a friend of Theophilus, Patriarch of Alexandria.
St. John died in 407.
28.1 S:t Peter Nolasco lyckades befria över 400 kristna fångar ur moriska fängelser.
D 1256.
St. Peter Nolasco managed to release from Moorish jails some four hundred captive Christians.
D 1256.
29.1 S:t Valerius biskop av Saragossa av Spanien. Han överöevde Kejsar Diokletianus förföljelser.
D 315.
St. Valerus bishop of Saragossa, Spain. He survived the persecutions of Emperor Diocletian. D 315.
30.1 S:t Adelgunda var ett medeltida helgon vars namn förekom i böner och i föbannelser. I historien förekommer en kvinna kallad Adelgonda född 987 i Rheims i Frankrike. Hon gifte sig med Gervase de Chantillon år 1006 i Marne Frankrike.
St. Adelgunda was a medieval saint named in prayers and in curses.
In History a woman named Adelgonda was born 987 in Rheims in France. She married Gervase de Chantillon on 1006 in Marne France.
31.1 S:t Vigilius martyr, biskop och skyddspatron för Trento och österrikiska Tyrol-regionen.
D 405.
St. Vigilius martyr, bishop and venerated as the patron of Trento and the Tyrol region of Austria. D 405.
  V.g. notera att denna helgonkalender är en traditionell lokal svensk-nordisk version av den romersk katolska helgonkalendern.
Please notice that this Saint calendar is a local Swedish and Nordic traditional version of the Roman Catholic Saints Feast Days calendar.
 
 
Hunddagar luddenätter och himmersdagar
Märkesdagar enligt folktro och kalendrar
Januari
Röd himmel nyårsdag lovade krig och oväder. Om solen sken Pauli dag den 25 januari blev det goda skördar. Detsamma gällde om solen sken Vincenti dag den 25 januari. Den 2, 7, 8 och 15 var förkastade dagar för den som sökte läkedom. 
Februari 
Frost Sankt Peders natt den 22 februari förebådade trettio nätters hård frost. Sjunde dagen i månaden var farlig dag för bot av sjukdom.
Mars 
Om Sankt Bengts dag den 22 mars var våt blev våren regnrik. Klar Vårfru dag den 25 mars lovade ett gott år. Om det var frost under vårfru natt blev det frost i fyrtio nätter. Den 15, 16, 17 och 18 var farliga dagar för läkedom.
April
Sankt Marci dag den 25 april var gångardag. Under den katolska tiden välsignades marker och grödor denna dag av prästen. Som vädret var denna dag skulle det bli under trettio dagar framåt. Den 7 och 25 april var det olämpligt att åderlåta sig.
Maj 
Om kreatur föll under Ludde nätterna, dvs. de två nätterna före och efter Philippi den 1 maj, förebådades död i djurbesättningen. Om det regnade vid Urbani dag den 25 skulle det bli mycket ogräs i åkrarna. Den 7, 15 eller den 17 skulle man inte låta blod eller taga läkedom.
Juni
Midsommarnatten var orakeltid. Då visade sig framtiden för den som förstod sig på att tyda tecknen. Johannes Döparens dag den 24 juni Midsommardagen var också orakeldag då framtiden kunde utluskas. Åskade det var svår sjukdom bland allmänheten att vänta. Sådant som vädret visade sig denna dag skulle det bli under resten av sommaren. Den 9 borde ingen åderlåta sig.
Juli
Om det regnar Sankt Margarethas natt den 20 juli blir det ett dåligt år för nötter och vissa bär. Åskar det under denna natt får bonden ett bra kornår. Men för folket stundar sjukdomstid. Hunddagarna eller som vi kallar det rötmånaden ansågs vara en farlig tid då mycket oknytt och otyg var i farten. Den 1, 15 och 17 var olämpliga datum för att söka läkedom med åderlåtning och medikamenter.
Augusti
Om solen sken den 15 augusti som var jungfru Marias himmelsfärdsdag lovades goda skördar av bär och frukt. Äskade det denna månad den 15, 19 eller den 20 kunde svåra sjukdomar och farsoter vara att vänta. Dessa dagar skulle ingen läkedomsbot sökas.
September
Sankt Mikaels dag eller Mickelsmäss skulle man plocka ett vinteräpple eller ett ekollon och titta efter om det var maskstunget. Om så var fallet väntade en snörik vinter. Om det åskade någon av de fyra Himmerdagarna den 18, 19, 20 eller den 21 september, väntade stor skörd samt herredöd påföljande år. Herredöd var ett begrepp som betecknade farsoter. Dessa dagar var också olämpliga för läkedomsbot.
Oktober
Om lövfällningen gick långsamt väntade en lång och kall vinter. Oktober var slaktmånad och det fanns de som passade på tillfället att försöka sia om framtiden genom att granska slaktdjurens inälvor. Den 6 oktober borde man akta sig för åderlåtning och läkedom.
November
I november skulle man gå i skogen och skära sig en bit bark av ett träd. Helst skulle det vara en bit ek eller bokbark men det gick an även med andra sorter. Var barkbiten torr lovades varm vinter var barken våt blev vintern kall. Om sankt Mårtens dag inföll en fredag väntade dålig skörd kommande år. Åskade det Mårtens dag väntade goda tider. Den 16 och 17 november var dåliga dagar för åderlåtning och annan sjukdomsbot.
December
Julnatt och juldag var orakeltid då den som var synsk kunde ta veta hur framtiden skulle bli. Om julaftonen och julnatten var klara väntade ett bra år utan missväxt. Blåste östanvind förebådades kreatursdöd. Västanvind varnade för död bland furstar och mäktiga män. Om juldagen inföll en söndag väntade ett bra år med varm och tjänlig väderlek för grödor, djur och människor. Den 16 och 17 skulle inte åderlåtning eller annan läkedom brukas.
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.
 
KALENDERFAKTA /CALENDAR FACTS 
Januari/January 
Februari/February
Mars/March
April 
Maj/May
Juni/June
Juli/July 
Augusti/August
September
Oktober/October
November
December
I backspegeln
Namnsdagar /Name Days
Helgondagar/Saints' Feast Days
Nobel 
Marknader/Fairs
Copyright Notisa © 2008 
 

 Copyright information

TEXT: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2007
ALLT MATERIAL PÅ DESSA SIDOR OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK. OTILLÅTEN ANVÄNDNING DEBITERAS.
  


NOTISA
Copyright 2008
 

Tillbaka / back to main page