NOTISA   Sweden

Orakelägg lovade rikedom, god hälsa och många barn

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck
Bild: Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet

Artikeln omfattas av lagen om upphovsrätt. Text och bilder får inte kopieras och publiceras utan tillstånd av Inger Lin Söderberg-Lidbeck och Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet. Överträdelser beivras.

I vår kyliga del av världen har vi alltid firat vårens ankomst med stor entusiasm. I det förkristna Norden hölls det blot vid vårdagjämningstid. Då drack vikingarna märg i benen, d.v.s. styrka i benen till Odens ära innan de drog ut i härnad med sina skepp. Det gällde både för bonde och bärsärk att skaffa sig de krafter som var nödvändiga för att uthärda livets utmaningar inför sommarens begivenheter. Alla tillgängliga medel, offer, magi, stärkande drycker och kalasmat, anlitades för att uppnå största möjliga effekt. Dessutom siades och sejdades det för att i någon mån förbereda sig på vad som väntade i framtiden.

Urägget som förklaring till alltets ursprung förekommer i många i skapelsemyter. Detta gamla påskkort visar änglasända himmelska ägg som symboliserade guds gåvor till människorna.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Den kristna påsken har sitt ursprung i hebreisk fest och judiskt påskfirande. Det judiska påskfirandet Pesach fick efter Mose tid anknytning till Israels uttåg ur Egypten. Påsken uppfattades därför som en glädjens högtid. För de första kristna församlingarna var påsken däremot en sorgens högtid. Jesu Golgatavandring, lidande och död på korset var det centrala i de första kristnas påskfirande. Det hebreiska ordet pesach sammanfogades med det grekiska ord som betydde lidande, paskein. Kristus symboliserades av det offrade påsklammet.

I samband med att den romerska kristna kyrkan tillväxte i betydelse förändrades påskfirandets karaktär. Jesu uppståndelse blev det centrala temat i påskfirandet. Därmed förvandlades högtiden från att vara en sorgehögtid till att bli en glädjens högtid.

Jesu försoningsdöd på korset och uppståndelsen var och är det centrala temat i det kristna påskfirandet. Bilden visar Jesu uppståndelse på påskdagen.
Teckning från 1860-talet av Schnorr von Carolsfeld.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Men vid sidan av det kristet religiösa påskfirandet levde gamla seder, myter och traditioner sina egna liv. Sedan urminnes tider hade våren varit det spirande nyväckta livets speciella högtid. "Vad som börjades väl i lövsprickning och avslutades väl när fåglarnas ägg voro lyckeligen kläckta lovade allt gott för människorna."

I den folkliga traditionen ersatte påsken vårdagjämningen som det tidsmärke som sedan urminnes tider hade avgränsat vinterhalvåret från sommarhalvåret. Förkristen tro och föreställningar som tidigare hade förknippats med pagana gudar och religiösa uppfattningar överfördes till de kristna högtiderna. Detta innebar att man visserligen besökte kyrkan och andäktigt lyssnade till prästens ord men att man också utförde sina gamla invanda ritualer hemmavid.

Kycklingen var symbolen för livet som med våren återvände till det nyss vinterkalla Norden. Bilden är ett påskkort från slutet av 1800-talet.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

1800-talets nationalistiskt sinnade studenter gillade idéerna om vikingarnas vanor. Studenterna brukade vid påsktid bege sig ut till närmsta landsbygd för att dricka lejonmärg i benen. Lejonmärgen ansågs bäst bli frammanad av en dryck som bestod av lika delar brännvin, ägg och gräddmjölk.

Påskaftonen var ägg och vitgröt den självklara festmaten. Påskaftonens nöjen bestod vanligen i olika lekar där äggen ingick som en viktig komponent. Det kunde gälla att springa så långt som möjligt med ett okokt ägg i en sked utan att tappa ägget. Eller att låta två personer mötas i kamp med ägg som vapen. Äggen skulle stötas mot varandra tills ett av dem gick sönder. Den vars ägg skadades minst var vinnaren. Det fanns även olika typer av äggrullningstävlingar. Där den som besegrade sina medtävlare sades ha fångat mesta lyckan.

Ägg som värptes vissa dagar under påsktiden ansågs vara speciella på olika sätt. Skärtorsdagsäggen var utmärkta när det gällde att skydda gården mot trolldom. De skulle helst grävas ner invid stugväggen. Hönsgårdsidyll 1915.
Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Äggen användes också som spådomsverktyg. En vanlig metod att utröna framtiden via ägg, var att gömma ett ägg från påsken och låta det bli liggande under ett år. Nästa års påsk var det dags att ta fram ägget och skaka på det. Om det skramlade inuti ägget förebådade det mycket pengar för framtiden. Var det tyst i ägget fanns det inga pengar att vänta. Skramlande ägg kunde också betyda att man skulle bli förälder till många barn och att man hade god hälsa och långt liv framför sig. Den som under påskaftonen serverades ett ägg med två gulor eller ovanligt gul gula sades ha lyckliga tider att vänta.

Vackert bemålade påskägg som gavs bort som gåva sparades av den som fått ägget under lång tid och användes som lyckoägg. Det ansågs dock att ägget efter ett antal år förlorade sin kraft och måste bytas ut.

Text: © Inger Lin Söderberg-Lidbeck
 

» Mer påsk